Krinolin

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Krinolin
Krinolinunderkjol

Krinolin (franska crinoline, ursprungligen tageltyg, vävnad med inslag av tagel, vilken bland annat nyttjades till underkjolar; av latin crinis ’hår’), är ett slags vid underkjol, bestående av glest sittande ringar av fiskben, rotting eller fina stålfjädrar, som spänner ut klänningen, så att den får en klocklik form och står ut vitt från kroppen. Denna beteckning har i vidare benämning också använts för 1500-talets vertugall och 1700-talets painers, men dessa såg inte helt likadana ut.

Den första krinolinen var en underkjol styvad med tagel, gjord på engelska Thompsons konfektionsfabrik 1839. Den fristående krinolinen av graderade stålringar infördes 1855 i Frankrike i analogi med den under 1700-talets förra del brukades styvkjolen och härskade i Europa till cirka 1870. De vidaste krinolinerna hade sin glansperiod 1859-1860; de kallades skämtsamt för criades (’skrik’), när de blev som vidast, eftersom det gnisslade om stålet och lät om de många underkjolarna som frasade och gneds mot varandra så fort man rörde sig.

Modesäsongen år 1861 lanserade en trattformad krinolin, vars vidd låg på de nedersta ringarna snarare än runt midjan, och under 1860-talet drogs vidden från framsidan till sidorna och koncentrerades sig slutligen åt baksidan; detta åstadkoms genom att man tog bort flera av ringarna på framsidan medan man lät de på sidorna och baksidan vara kvar. År 1864 hade därmed "halvkrinolinen", den så kallade krinoletten lanserats i Paris. Denna utvecklades de följande åren, allteftersom fler ringar togs bort på framsidan, sidorna och längst ned, till att år 1870 ha blivit en turnyr.

1915-1917 förekom den s.k. krigskrinolinen. Det rörde sig om en vadlång kjol gjord av en oerhörd mängd tyg, som bars ovanpå flera lager av underkjolar, vilket påminde om krinolinen före sekelskiftet. (Ett vansinnigt slöseri med tyg under de karga krigsåren.)

1956 kom en modern variant, den så kallade hula-hoppringen, en underkjol med midjeband och elastiska trådar som i knähöjd var fästade vid en nylonring.

Krinolinen återupplivades 1984 av den brittiska modedesignern Vivienne Westwood, som använde den i modifierad form till sina minikjolar, så kallade "mini crini", där hon istället för metallförstärkningar använde vadderingar.

Externa länkar


Personliga verktyg