Från Rilpedia

Murkramlor används för att förankra skalmurar av mursten till bakomvarande stomme. Murkramlor består i allmänhet av inmurningsdon och väggfäste samt bricka för fixering av isolering.

Fasadtegel i form av tunn skalmur muras inte direkt mot betongen, tegelmuren står en dryg decimeter utanför betongstommen. I mellanrummet finns isoleringsmaterial närmast huset, och därefter en luftspalt på ett par centimeter. Det som håller fast tegelväggen mot huset är så kallade kramlor, tunna förankringar av järn, vars ena ände fästes med expander i betongväggen medan den andra muras in i tegelmuren.

Idag används enbart rostfria kramlor så att inte fasaden står helt utan förankring när kramlorna rostat bort.

Äldre murverk av natursten hålls samman med hjälp av hakkramlor av plattjärn som huggits in i stenarna och gjutits fast. Förr rostskyddades dessa kramlor genom tjärbränning eller utfördes av galvaniserat järn eller av koppar.

Murverk av beklädnadssten som är högre än 1,5 gånger stenens bredd (djup) är oftast utförda med kramlor.