Konsubstantiation
Från Rilpedia
Konsubstantiation, beteckning på en kristen lära om Kristi sanna lekamens och blods närvaro i nattvardens bröd och vin genom konsekrationen. Kristi kropps och blods substanser anses enligt konsubstantiationsläran samexistera med brödets och vinets substanser, till skillnad från transsubstantiationsläran, enligt vilken brödets och vinets substanser upphör att existera. Båda modellerna hävdar att de yttre accidenserna förblir bröd och vin, likaså att Kristi kropps och blods substanser blir verkligt närvarande.
Detta är en integrerad del av den gängse nattvardsläran i luthersk tradition, men sedan 1500-talet har även andra kompletterande teologiska modeller för realpresens förekommit inom kyrkor med luthersk-melanchthonsk teologi. Enligt Augsburgska bekännelsens apologi förvandlas brödet och vinet uttryckligen till Kristi kropp och blod. Konkordieformeln ansluter sig till impanationsläran. Nykonfessionalismen på 1800-talet och lutherrenässansen föredrog en beskrivning av Kristi kropps och blods närvaro "i, med och under" brödets och vinets gestalter, baserat på ett antal luthercitat.
Den reformerta delen av kristenheten tar avstånd från konsubstationsläran då man anser att denna saknar stöd i Bibeln. Under reformationstiden utformades flera olika läror, av bland andra Kalvin och Zwingli, som dock har det gemensamt att de inte räknar med någon realpresens i traditionell mening, vilket den romersk-katolska kyrkan har gemensamt med den evangelisk-lutherska.
Litteratur
- Brodd, Sven-Erik, ”Nattvarden i luthersk tradition”, Nattvardens teologi. Stockholm: Verbum 1996. ISBN 91-526-2409-9
