Kisamor
Från Rilpedia
Kisamor, född 1788, död 1842, var en naturläkare; hennes verkliga namn var Maria Jansson eller Jaenson[1], men hon är känd under namnet Kisamor. Hon är ett av de mer berömda exemplen på vad man förr kallade klok gumma.
Innehåll |
Biografi
Född i Örebro län som barn till en man som ägnade sig åt läkekonsten, Läkar Jan, hade hon själv visat intresse för medicin; hennes far var ovillig att låta henne ägna sig åt yrket och gifte bort henne med en bonde, men äktenskapet slutade i skilsmässa.
Hon kallades ofta att besöka sjuka; i samband med ett sjukbesök kallades hon till Horns socken i Östergötlands län, där hon som tack för lyckad behandling fick en bostad i gåva av ett par rika kvinnor. Här etablerades hon som naturläkare, besökte dom i stugorna eller tog emot dem i sin bostad och i Kisa gästgivargård, vilket gav henne namnet Kisamor; patienter kom till henne från hela landet.
Hon är en omtalad person i folktraditionen men mycket av det som finns skrivet om henne är grundat på muntliga källor. Ett exempel som inte kunnat beläggas fullt ut är att hon efter en session med kungen skall ha givits ett intyg på fritt utöva läkaryrket (1825); Karl-Henrik Tallmo hävdade 1972 att det inte kan beläggas medan Pia Höjerberg 1990 hävdade att Kisamors sekreterare Jonas Jonsson skall ha sagt att så var fallet.
Kisamor är begravd på kyrkogården till Horns kyrka, Östergötland. Hon lämnade efter sig en för tiden ganska god förmögenhet.
Se även
Källor
- Österberg, Carin et al., Svenska kvinnor: föregångare, nyskapare. Lund: Signum 1990. (ISBN 91-87896-03-6)
- Karl-Henrik Tallmo (1972)
- Pia Höjeberg: Kisamor (1990)
- http://runeberg.org/sqvinnor/0236.html
