Från Rilpedia

Kassaskåp, ett skåp avsett att låsa in värdesaker. Skåpet är utformat så att det ska vara svårt att komma in i för obehöriga och att innehållet i skåpet ska tåla hög värme, vid brand. Kassaskåpet är ofta tillverkade i stålplåt med armering. Armeringens beskaffenhet är ibland hemlig för att försvåra för kriminella. Kassaskåp finns i en mängd olika klassningar och kan vid vissa klassningar även kallas för värdeskåp eller stöldskyddsskåp. Innan ett skåp får sin svenska klassning och blir godkänt av försäkringsbolagen så genomförs det ett antal tester.

Några av de klassningar som finns är:

• EN 1143-1 (Europanorm med olika steg, Grade 0 - 7)
• SS 3492 (Svensk stöldtest i enlighet med svenska stöldskyddsförening)
• SS 3493 (Svensk stöld- samt brandtest i upp till 60 minuter för pappper)
• SS 3150/INSTA 610 (Samnordiskt stöld- samt brandtest i upp till 60 minuter för papper)

Inbrottstester

Ett inbrottstest innebär, förenklat, att man begår ett regelrätt inbrott i skåpet. Man använder, på förhand, angivna inbrottsverktyg och mäter sedan den tid det tar att forcera skåpet. Ju längre tid det tar desto säkrare skåp och desto högre inbrottsklassning. Klassningen som utmynnat i ett certifikat, är sedan avgörande för hur stora värden man får försäkra i skåpet. Vi skall nedan redogöra för olika förekommande klassningar;

SS 3492 Säkerhetsskåp är numera den enda förekommande klassningen i SS 3492. Skåpen är tillverkade i 4 mm stålplåt och uppfyller vissa krav som ställs på lås och regelsystem. SS 3492 ger möjlighet att försäkra vissa värden och är också minimikrav för viss förvaring, till exempel av vapen.

SS 3493 Kassaskåp är testade enligt samma norm som säkerhetsskåpen men är dessutom brandklassade.

Ovanstående inbrottstester är utarbetade av Rikspolisstyrelsen tillsammans med Stöldskyddsföreningen och genomförs av Svenska Stöldskyddsföreningen. Certifikaten utfärdas av Det Norske Veritas (DNV) eller Svensk Brand & Säkerhets Certifiering AB (SBSC).

EN 1143-1 Den Europeiska Standarden för inbrottsklassning av värdeskåp som är absolut vanligast när det gäller nya skåp idag. Kan kompletteras med ett explosionstest dvs. ett test av att skåpet klarar sprängning. Vid testet får skåpet en klassning som börjar vid Grade 0 och de högst klassade skåpen i Sverige har klassen Grade VI EX, där EX står för att skåpet är explosionstestat.

Klassningen är sedan vägledande för hur mycket kontanter man får försäkra i skåpet, i ett Grade 0 skåp får man t.ex. förvara 40.000 kr. och i ett Grade VI EX strax över 1,2 miljoner kr.

För skåp från Grade IV och uppåt krävs dubbla lås och skåp som väger under 1 000 kg skall förankras. I dessa fall är skåpen förberedda med hål i botten och en förankringsbult medföljer. Försäkringsbeloppen anges till sist och syvene av det bolag som ger företagsförsäkringen och kan påverkas uppåt av larmförhållanden. Beloppen som anges här är minimibelopp enligt försäkringsförbundets normer.

Vid förvaring av värdeföremål gäller högre värden med kontantbeloppet som vägledande. Tester och certifikat utförs och utfärdas av auktoriserade institut men produkten kan dessvärre variera i kvalitet. Säkrast är att välja ett skåp med certifikat från Sverige, Tyskland, England eller Frankrike.

EN 1143-2 Denna norm är jämförbar med ovanstående och gäller deponeringsskåp. I testet finns emellertid ett tillägg för test av deponeringsenhetens säkerhet mot bland annat manipulering och fiskning.

EN 14550 En ny Europastandard som i säkerhetsnivå kan jämföras med den numera nedlagda normen Stöldskyddsskåp 1 och Stöldskyddsskåp 2. Här får skåpen klassningen S1 respektive S2. Ingen försäkringsmöjlighet i dessa skåp.

På marknaden förekommer också skåp med ett antal andra klassningar och som är godkända för kontantförvaring. I SS 3150 får skåpet ett antal poäng t.ex. 86p. 141p. eller 243p. I SS 3000 anges klassningen med ett poängintervall till exempel 100-120p. eller 160-180p. Riktigt gamla värdeskåp har klassningen V1, V2, V2S eller V3.

Samtliga dessa typer förekommer på begagnat-marknaden och är godkända för förvaring av 10 000 kr. upp till miljonbelopp beroende på klassningen.

Brandtester

Gemensamt för de olika testnormerna är att testet görs i en ugn som hettas upp till c:a 1000 grader. Vi talar här om en extremtemperatur som har den effekten att färgen på skåpet smälter liksom t.ex. handtag av aluminium och andra detaljer. Vid en ordinär brand nås sällan eller aldrig denna temperatur men de 1 000 graderna tjänar som en norm.

Testet går ut på att, genom sensorer, mäta innetemperaturen i skåpet under ett på förhand angivet tidsintervall, vanligen 60 minuter eller 120 minuter men även 90 minuters tester förekommer. Under tidsintervallen får inte skåpets innetemperatur överstiga:

• 175 grader om skåpet testas för brandskydd av papper - dokumentskåp, vertikalskåp.
• 50 grader om skåpet testas för brandskydd av datamedia - datamediaskåp.

I vissa tester förekommer även ett falltest, dvs. man släpper skåpet från 9 meters höjd och hettar sedan upp det igen med kravet att det skall hålla den invändiga temperaturökningen borta. Detta simulerar ett fall från andra våningen i ett hus som rasar samman.

Förekommande tester är:

NT Fire 017 Den Nordiska standarden som innefattar regelbunden produktionskontroll och krav på återtestning inom fem år. Skåpen certifieras i 60P, 90P eller 120P (för papper) alternativt 60 Diskette eller 120 Diskette (för datamedia). Talen anger antal minuter i ugnen. Testet uförs i Sverige av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, eller bara SP, som också utfärdar certifikat.

EN 1047-1 Den senaste Europanormen som inkluderar fall- och chocktest det vill säga mätningen av innetemperaturen fortsätter under avsvalningsfasen. Årlig produktionskontroll. Skåpen certifieras i S 60P eller S 120P (för papper) alternativt S 60DIS eller S 120DIS (för datamedia). Testet kan göras på auktoriserade institut, vilka finns i flera länder i Europa och certifikaten utfärdas av European Security Certification Board Security Systems (ECB.S).

UL (Underwriters Laboratories) Ett amerikanskt brandtest som kan inkludera fall- och chocktest om man begär detta, då genomförs även en produktionskontroll. Skåpen certifieras i 1H eller 2H som står för 1 eller 2 timmars test. Test sker både för papper och datamedia. UL auktoriserade institut står för testerna och UL utfärdar certifikaten.

JIS Ett japanskt test där skåpen certifieras i 60P eller 120P. Finns i P-test, dvs. test för skydd av papper.

KSG-4500 Ett Koreanskt brandtest, även här certifieras skåpen i 60P eller 120P. Finns endast i P-test, dvs. test för skydd av papper.

De, i Sverige, vanligast förekommande, certifieringarna är NT Fire 017 och EN 1047-1. De förekommer oftast som krav vid upphandlingar från offentlig sektor och storföretag med högt säkerhetstänkande. UL-testet är också på väg att bli mer vanligt förekommande. Produktionskontrollen säkerställer att det 999:e skåpet i produktionen har samma kvaliteter som det första.