Karlshälls gård
Från Rilpedia
Karlshälls gård (även Carlshälls gård) är en malmgård i herrgårdsstil på ön Långholmen i samma stadsdel i Stockholm, sedan 1989 använd som konferensanläggning. Karlshäll har sitt namn efter förste ägaren Carl Modéer.
Karlshäll byggdes 1837-1838 som bostad för Långholmsfängelsets byggnadschef Carl Modéer. Som byggnadschef var Modéer förtrogen med nya byggnadstekniker och vid uppförandet av byggnaden användes en ny ytterväggskonstruktion som innebar att man blandade kalk, vatten och sand till en lätt murbruksmassa som packades i en gjutform kring väggarnas stolpstomme. Till fyllning användes grövre stenar eller halm. När massan hade torkat kunde gjutformen avlägsnas. Det var en unik konstruktion i Stockholmstrakten. Huvudbyggnaden är utförd i två våningar med en lanternin som kröns av en vindflöjel med årtalet 1838.
Efter Modéers död 1842 hade hans änka gården kvar i tio år och därefter fanns flera olika ägare fram till 1876, då den kände brännvinsfabrikören Lars Ohlsson Smith köpte den. Sin spritfabrik hade han på Reimersholme och Karlshäll passade bra som sommarbostad. Under hans tid som ägare tillkom flera nya byggnader och anläggningar, som prydnadsträdgård, kägelbana, stall, vagnshus, bostad för tjänstefolk och en tillbyggnad mot väst som innehöll musik- och biljardrum. Tillbyggnaden hade ritats av arkitekt Magnus Isæus och uppfördes 1877. Prydnadsträdgården betraktades som Stockholms vackraste vid denna tid.
Från början av 1900-talet till 1970-talet användes Karlshäll som vårdanstalt för “lättskötta sinnesjuka” . Åren 1940-1947 hade finska barn sitt hemvist på Karlshäll. I början av 1980-talet bildades Ideella föreningen Karlshälls gård och byggnaden rustades upp. 1989 öppnades en restaurang med festvånings- och konferensverksamhet i privat regi; Carlshälls Gård. Festvåningens matsal pryds fortfarande av de franska tapeter med turkiska landskapsmotiv som Smith köpte till sin dotter Mary, när hon gifte sig med prins Jean Karadja pascha, som var Turkiets envoyé i Stockholm.
Efter Smiths fantastiska trädgård med terrasser, dammar och vägar finns fortfarande förvildade kulturväxter som örter, buskar och träd kvar, och trädgården räknas idag till innerstadens rikligaste växtplats för denna typ av flora.
Källor
- Birgit Lindberg: Malmgårdarna i Stockholm, Liber Förlag, Stockholm 1985. ISBN 91 38 90418 7.
- Informationstavala på platsen
