Karl Pontus Gahn
Från Rilpedia
Karl Pontus Gahn (adlad av Colquhoun), född 1 mars 1759 i Falun, död 9 maj 1825 i Stockholm, militär och bror till Henrik Gahn.
Han gjorde först krigstjänst i Frankrike, Holland och Preussen samt bevistade finska kriget 1788-90 och norska fälttåget 1808. 1813 utnämndes G. till chef för Dalregementet, 1814 till generalmajor, 1820 till chef för Andra infanteribrigaden och 1824 till ordförande i Krigshovrätten.
G. användes 1809 av Georg Adlersparre i Dalarna för att övervaka befarade kontrarevolutionära stämplingar därstädes samt för att genom emissarier, ströskrifter och dylikt till Norge befordra dess väntade anslutning till Sverige (hans brev i detta ärende till Adlersparre finns tryckta i utdrag i dennes "Handlingar rörande Sveriges historia", 1831, VI). 1814 anförde G. den svenska truppstyrka, som under kriget med Norge blev tillbakaslagen i sammandrabbningarna vid Lier och Matrand av en norsk kår under överste Andreas Samuel Krebs. 1809 blev G. adlad och antog namnet G. av Colquhoun. Han slöt själv sin adliga ätt.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).