Från Rilpedia

Karl Östman, född 1876 i Nätra socken, Ångermanland, död 1953, var en av Sveriges första arbetarförfattare.

Karl Östmans far var båtsman, finsnickare, spelman och författare. År 1885 flyttade familjen från Nätra socken till ”guldkusten”, Sundsvalls sågverksdistrikt. Karl Östman arbetade från 11 års ålder vid sågverk, med skogsarbete och hamnarbete. Hans olika arbeten tog honom till platser som Hälsingland, Ångermanland och ryska Murmansk.

1906 gifte sig Karl Östman med Hilda Sandström, dotter till en pråmsnickare, och paret fick tre döttrar varav två dog i tuberkulos i unga år medan den tredje, Rut, bildade familj och fick två pojkar, Göran och Jan Wredenberg.

Karl Östmans yrkesverksamma liv avslutades med en arbetsplatsolycka 1936 på Laurents sågverk.

Karl Östman var en aktiv fackföreningsman och även under storstrejken 1909. Karl Östman fick en välbehövlig påspädning av sin bokliga bildning under en vintertermin på Brunnsviks folkhögskola.

Karl Östman hade också en stor läsekrets i artiklar och noveller publicerade i tidningar och tidskrifter som Nya Samhället, Sundsvalls Tidning, Morgonbladet, Medelpads-Kuriren, Stormklockan, SIA, Folket i Bild och Studiekamraten.

Bibliografi i urval

• Pilgrimer, novellsamling 1909
• En fiol och en kvinna, novellsamling 1912
• Hunger, novellsamling 1916
• Den breda vägen, roman 1923
• Sågverket och jag, självbiografi i antologin Ansikten
• Mitt arbete, en resa, ett äventyr i antologin Hågkomster och livsintryck
• Till Madrid i antologin Svenska författare 1937
• Stabbläggare, novellsamling 1976
• De döda sågverken på Alnön, Sundsvalls Tidnings årsbok 1977
• Tre X Karl Östman, noveller 2003
• Sågverket och jag, i antologin 43 13 2003.