Från Rilpedia

Kapillärkraften är en kraft som kan driva vätskor genom kapillärer. Kraften orsakas av förhållandet mellan adhesion – vätskans dragingskraft mot kapillärytan och kohesion – de krafter som verkar mellan vätskans molekyler. Det är dock inte kapillärkrafterna som till exempel förser trädens blad med vatten som sugs upp ur marken, det är i stället den förångning som sker i bladens klyvöppningar. Det flöde som därvid uppkommer i kapillärerna pågår endast om vätskepelaren är obruten, dvs så länge som kohesionskrafterna kan kompensera för tyngdkraften.

Vatten i glas är ett exempel på en ämneskombination med hög kapillärkraft. I ett glas med vatten syns det tydligt där vätskeytan alltid står något högre intill glasväggen. Ju smalare glas eller rör desto större kontaktyta mellan vattnet och rörväggen i förhållande till snittytan. Vid tillräckligt smalt rör kommer ytan förflyttas uppåt på grund av adhesionen, och vätskan följa efter på grund av kohesionen.

Kvicksilver i glas är ett exempel på en ämneskombination med sämre kapillärkraft. Man kan se hur kvicksilverytan buktas nedåt i till exempel en kvicksilverbarometer. Detta beror på att adhesionskraften mellan kvicksilvret och glaset är för låg i förhållande till de interna kohesionskrafterna. En glaskapillär nedsänkt i kvicksilver skulle istället sänka ytnivån gentemot omgivningen.

Vid kapillärlödning är fogspalten så smal, att kapillärkrafterna räcker för att suga in lodet till de mest svåråtkomliga delar i fogens inre.

Se även

• Kapillaritet i marken