Kaarlo Juho Ståhlberg
Från Rilpedia
| Kaarlo Juho Ståhlberg | |
| Kaarlo Juho Ståhlberg | |
| Finlands president | |
|---|---|
| Period | 26 juli 1919–1 mars 1925 |
| Företrädare | ingen |
| Efterträdare | L. K. Relander |
| Född | 28 januari 1865 |
| Födelseort | Suomussalmi |
| Död | 22 september 1952 |
| Dödsort | Helsingfors |
| Parti | Framstegspartiet |
Kaarlo Juho Ståhlberg, dopnamn Carl Johan, född 28 januari 1865, död 22 september 1952, var republiken Finlands förste president åren 1919–1925.
Ståhlberg var statstjänsteman och jurist. Han tillhörde Ungfinska partiet och utsågs i november 1905 till chef för Handels- och industriexpeditionen i den mechelinska senaten, men avgick två år senare på egen begäran. Åren 1908-1918 verkade han som professor i förvaltningsrätt i Helsingfors. Han var den som låg bakom en stor del av arbetet med 1919 års regeringsform, varför den ibland har kallats Ståhlbergs regeringsform.
Den 25 juli 1919 utnämndes Ståhlberg till Finlands första president. När han styrt Finland i sex framgångsrika år avstod han att kandidera för omval, för att lämna ett gott föredöme för framtiden. Ståhlberg ställde dock upp i presidentvalen 1931 och 1937 men besegrades båda gångerna ytterst knappt. Hatet mot Ståhlberg från vissa grupper gjorde att han blev utsatt för en så kallad ”skjutsning” av Lapporörelsen 14 oktober 1930 då han och hans fru kidnappades från hemmet på Brändö och kördes i bil till Joensuu.
Se även
| Företrädare: Förste ämbetsinnehavaren |
Finlands president 1919–1925 |
Efterträdare: Lauri Kristian Relander |
|
|||||||
