Från Rilpedia

Julius Carl Raschdorff, född 2 juli 1823 i Pleß i Schlesien, död 13 augusti 1914 i Waldsieversdorf^[1], var en tysk arkitekt.

Raschdorff studerade vid Bauakademie (Tekniska högskolan) i Berlin 1844-1847. 1853 blev han stadsbyggmästare i Köln och var verksam där fram till 1878, då han blev professor vid Bauakademie i Berlin. Till Raschdorffs tidigare arbeten hör restaureringen av flera romanska och gotiska kyrkor i Rhenprovinsen samt rådhuset i Köln. I Köln byggde han 1861 Wallraf-Richartzmuseet i modern gotik, i samarbete med Felten, samt Stadttheater 1872. Han byggde även Ständehaus i Düsseldorf 1878.

Ett av Raschdorffs verk i Stockholm är Tyska kyrkans torn som färdigställdes 1887. I Berlin byggde han Engelska kyrkan 1885 och domkyrkan invid slottet (1894-1904), den sistnämnda tillsammans med sin son, Otto Raschdorff. I Potsdam byggde han kejsar Fredrik III:s mausoleum (1890).

Raschdorff var även författare och gav bland annat ut Palastarchitectur von Oberitalien und Toscana (2 delar, 1883-88, den tredje delen, om Venezia, skrevs av sonen Otto och gavs ut 1900), Baukunst der renaissance (4 delar, 1880-90), Aufzeichnungen aus dem leben und schaffen des dombaumeisters zu Berlin (1903).

Raschdorff blev medlem av svenska konstakademin 1891.

Referenser

1. ↑ Födelse- och dödsuppgifter hämtade från tyska Wikipedia

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).