Ju-jutsu Kai
Från Rilpedia
 |
En eller flera användare anser att denna text bör infogas i Svenska Ju-jutsuförbundet. (Diskussion) |
Ju-jutsu Kai är den största jujutsustilen i Sverige, och det som de flesta syftar på när de säger "jujutsu". Stilen är huvudsakligen en självförsvarsform. Stilen Ju-jutsu Kai utvecklades av Hans Greger i början på 1970-talet. Den utövas i gi samt har till stor del terminologi på japanska.
Svenska Ju-jutsu Kai är uppbyggt på ett sådant sätt att alla som vill, ska kunna utöva sporten. Runt i landet finns det närmre 90 klubbar och totalt upp emot 8 000 medlemmar. Stilen genomgick en systemrevidering under 2005, och nu syns en klarare linje inom sporten. 2006 reviderades också monsystemet (barnsystemet) i Ju-jutsu Kai.
Stilen innehåller ett stort antal kihon waza (grundtekniker) som omfattar nage waza (kast), kansetsu waza (ledbrytningar), ukemi waza (falltekniker), uke waza (blockeringar), katame waza (kontrollgrepp) och atemi waza (distraheringstekniker). Dessa Kihon waza anpassas därefter i jigo waza (försvarstekniker) med fasta angrepp. Detta gör att de som utövar sporten kan försvara sig mot många olika former av attacker och fasthållningar.
Stilen har också många olika former av randori (fri träningsform), bland annat uke (motståndare) som angriper liggande tori (försvarare), defensiv mot slag och spark, defensiv mot greppattacker osv.
Kata (fast/sluten träningsform) är också en del av systemet. Dessa förekommer först till första kyu (brunt bälte) och följer sedan med ända upp till femte dan (femte graden av svart bälte).
Länge var stilen den enda jujutsustil som var representeratd i Svenska Budoförbundet, och omnämndes ibland som "jujutsusektionen". Idag sköts stilrelaterade frågor utanför sektionen, och stilen Ju-jutsu Kai administreras av Svenska Ju-jutsuförbundet vars stilchef (titel: soke) är Hans Greger. Svenska Ju-jutsuförbundet kännetecknar sig själv med mottot: "Självförsvar med tradition och kvalitet".
Innehåll |
Bältesfärger
Kunskapsnivån i Ju-jutsu Kai visas upp på en gradering, där man efter godkänt resultat får bältesfärgen som står näst på tur. För små barn finns ett "knattesystem" som bär vita bälten där träningstiden anges med ett rött streck per termin utan krav på gradering. Mon-systemet används för barn från nio upp till och med 14 års ålder med särskilda graderingstekniker. Vid fyllda 14 år får ungdomar gradera i vuxensystemet varvid den som har uppnåt hög mon-grad kan få göra en dubbelgradering och vid samma tillfälle visa upp teknikerna till 5:e och 4:e kyu. För att få gradera till 1:a dan, svart bälte, krävs att eleven är fyllda 18 år och har tränat ju-jutsu i minst fem år.
Upp till 5:e dan graderar man på teknik och kunskap, graderna utöver är mer att anse som förtjänsttecken och ges av RGK (riksgraderingskommittén) utan att man visar upp sin skicklighet.
De två högst graderade är grundaren Hans Greger (10:e dan), samt Viking Cronholm (10:e dan posthumt). Vilka dessutom är de enda två som har uppnått grad över 7:e dan.(2008)
Vuxensystem
| Grad | Bälte | Träningstid |
|---|---|---|
| 6:e kyu |  |
Nybörjare |
| 5:e kyu |  |
En termin |
| 4:e kyu |  |
Ett år |
| 3:e kyu |  |
1½ - 2 år |
| 2:a kyu |  |
2½ - 3 år |
| 1:a kyu |  |
3½ - 4 år |
| 1:a dan |  |
5 - 5½ år |
| 2:a dan | svart bälte med två gula streck | 7 år |
| 3:e dan | svart bälte med tre gula streck | 10 år |
| 4:e dan | svart bälte med fyra gula streck | 13 år |
| 5:e dan | svart bälte med fem gula streck | 17 år |
| 6:e till 8:e dan | svart bälte med omväxlande svarta och röda fält | |
| 9:e till 10:e dan |  |
"Träningstid" avser rekommenderad minimitid innan bältet kan uppnås
Barn- och ungdomssystem
Systemet är anpassat till barn- och ungdomars fysiska, motoriska och mentala utveckling.
Monbälten
| Grad | Bälte |
|---|---|
| 6:e mon | vitt bälte |
| 5:e mon | gult/vitt bälte |
| 4:e mon | orange/vitt bälte |
| 3:e mon | grönt/vitt bälte |
| 2:a mon | blått/vitt bälte |
| 1:a mon | brunt/vitt bälte |
Knattebälten
Barn från sju till nio år bär vita bälten med ett 1 cm rött tvärstreck för varje termin som eleven tränat. Strecken sys på vänstra änden av bältet med det första 5 cm från änden och de därpå följande med 1 cm mellanrum.
Klubbar i Sverige som praktiserar Ju-jutsu Kai
- Avesta Ju-jutsuklubb (AJJK)
- Borlänge Ju-Jutsuklubb (BJJK)
- Björkstadens Ju-jutsuklubb (BJJK)
- Göteborgs Ju-jutsuklubb (GJJK)
- Södertälje Ju-jutsuklubb (SJJK)
- Timrå ju-jutsu (TJJ) Timrå ju-jutsu
- Umeå Budoklubb (UBK)
- Umeå Kampcenter (UKC)
- Sundsvalls Budoklubb (SBK) Hemsida SBK
- Uppsala Ju-jutsuklubb(UJJK)
- Älvsjö Ju-jutsu (ÄJJK) Hemsida
- Östersunds Budo Kai (ÖBK)
- Lidköpings Budoklubb (LBK)
- Linköpings Budoklubb (LBK)
- Växjö Ju-Jutsuklubb(VJJK)
- Solna Ju-jutsuklubb (SJJK)
- Mora Budoklubb (MBK)
- Lödde Ju-Jutsu Klubb (LJJK)
- Ju-jutsuklubben Samurai, Jönköping Hemsida
- Högdalens Budoklubb (HBK) Högdalens Budoklubb
- Orsa Budoklubb (OBK) Hemsida
- Wernamo JuJutsu [1]
- Ju-jutsuklubben Shindo, Mölndal
