Från Rilpedia

Historien bakom jordberörargesten (bhumisparsamudra) har sitt ursprung i en händelse som inträffade då Siddhartha Gautama (Buddha) satt och mediterade under ett bodhiträd. Till platsen kom Mara, buddhismens satan, för att övertala honom om att han skulle sluta meditera för att istället gå ut i världen och göra goda gärningar som kunde bättra på hans karma. En bra karma skulle leda till en bra återfödelse och det var det som var Maras uppgift, att hålla kvar alla levande varelser i återfödelsens kretslopp.

Siddhartha satt dock kvar i sin meditationsställning eftersom han visste att han hade rätt att sitta där han satt, då han i sina tidigare liv utfört mängder av goda gärningar. För att bevisa detta använde han sig av jordberörargesten. Han vidrörde marken med sin hand och marken skulle fungera som ett vittne på att hans goda gärningar (hans karma) väglett honom till att sitta och göra det som han gjorde, nämligen meditera för att uppnå nirvana. Som bevis på att han valt rätt genom att strunta i Maras övertalningsförsök svarade marken med att framkalla en jordbävning. Ur jordbävningen uppenbarade sig jordgudinnan, som fick Mara att fly.

Rörelsen avbildas ofta inom den buddhistiska konsten.

Källor

Jacobsen, Knut A, Buddhismen: Religion, historia, liv (2002), ISBN:91-27-09021-3