Från Rilpedia

Jan Marek Marci (latin: Johannes Marcus Marci), född 13 juni 1595, död 10 april 1677, böhmsk doktor och vetenskapsman.

Jan Marek Marci föddes i Lanškroun (Kronland). Han tillbringade större delen av sin karriär som professor vid Karlsuniversitetet i Prag, där han var dekan och senare rektor för medicinska fakulteten. Han arbetade även som personlig doktor åt kejsar Ferdinand III samt Leopold I, och utmärkte sig 1648 vid försvarsstriderna av Prag mot den svenska armén. Han studerade bland annat mekaniken för kolliderande himlakroppar, epilepsi och ljusets brytning.

Vid något tillfälle kom Marci att äga Voynich-manuskriptet, förmodligen då dess förre ägare alkemisten Georg Baresch dog. Han sände boken till sin goda vän Athanasius Kircher med ett brev daterat 19 augusti 1666 (möjligtvis 1665).

Marci-kratern på månens bortre sida har döpts efter honom.

Bibliografi

• Idearum operaticum idea (1636)
• De proportione motus seu regula sphygmica (1639)
• Thaumantias. Liber de arcu coelesti deque collorum apparentium natura ortu et causis (1648)
• Dissertatio de natura iridis (1650)
• De longitudine seu differentia inter duos meridianos (1650)
• Labyrinthus, in quo via ad circuli quadraturam pluribus modis exhibetur (1654)
• Philosophia vetus restituta (1662)
• Othosophia seu philosophia impulsus universalis (1683)