Från Rilpedia

Johan Bojer (född 1872 på Orkedalsøren vid Trondheim, död 1959) var en norsk författare. Han blev tidigt föräldralös och utackorderades hos fiskare och bönder. Han genomgick underofficerskola och handelsskola och arbetade som bl.a. fiskare, symaskinsagent och kontorist.

Han skrev psykologiska romaner. Till de bästa böckerna i hans stora produktion räknas romanerna om hembygden (t ex Den siste vikingen), Lofotenfiskarnas liv och om emigrationen till Amerika.

Verk översatta till svenska

• På kyrkväg: Äfventyr, 1898
• Moder Lea. Roman, 1902
• En pilgrimsgång: Berättelse, 1903
• Trons makt: roman, 1904 (Troens magt)
• Drömmen, 1905
• Ljuset,1905
• Liv. Roman, 1912
• Världens ansikte, 1918 (Verdens ansigt)
• Den stora hungern. Roman, 1918
• Vårt rike. Roman, 1918
• Dyrendal: roman, 1920
• Den siste vikingen: roman, 1923 (Den siste viking 1921); ny översättning 1940: Den siste vikingen: en berättelse från Lofoten, auktor. ungdomsuppl.; nyöversättning 1979 av Sven Barthel och med ill. av Kaare Espolin Johnson
• Vår egen stam, 1925 (Vår egen stamme 1924)
• Fången som sjöng, 1928 (Fangen som sang)
• Folket vid fjorden, 1930
• Huset och havet. Roman, 1934 (Huset og havet)
• Dagen och natten: roman, 1935
• Kronans karlar : roman, 1938 (Kongens karer)
• Lärpojke: Minnen, 1942 (Læregutt 1942)
• Gesäll: minnen, 1947 (Svenn 1946)
• Skuld: roman, 1949 (Skyld)