Janka Kupala
Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
Janka Kupala (egentligen Ivan Daminikavitj Luzevitj) född 7 juli 1882 i Vjasynka utanför Minsk, död 28 juni 1942 i Moskva, var en vitrysk författare.
Kupala blev 1928 medlem av den vitryska och ukrainska vetenskapsakademin. Han anslöt sig till oktoberrevolutionen 1917. Hans tidiga diktning var patriotisk men under de sista årtiondena var hans diktning en lång hyllning till socialismen och sovjetmakten.
1941 fick han ta emot Leninorden för sin diktsamling Ад сэрца (1940).
Vid Nazitysklands ockupation av Vitryssland 1941 flyttade han till Moskva och senare till Tatarstan.
Hans fru grundade ett museum över honom i Minsk där många av hans verk finns samlade. Staden Hrodna namngav ett universitet efter honom Janka Kupala Statsuniversitet 1978.
Bibliografi i urval
- Sjalejka 1908 (diktsamling)
- Gusljar 1910 (diktsamling)
- Advetsjnaja pesnja 1910 (poem)
- Pavlinka 1912 (skådespel)
- Sjljakham sjyzzja 1913 (diktsamling)
- Son na kurgane 1913 (poem)
- Raskidanaje gnjasdo 1913 (skådespel)
