Ngũgĩ wa Thiong'o
Från Rilpedia
Ngũgĩ wa Thiong'o, född 5 januari 1938 i Kamiriithu nära Limuru, är en kenyansk författare. Han hette James Ngugi till mars 1970 när han antog sitt kikuyunamn Ngũgĩ wa Thiong'o.
Hans far hade fyra hustrur och Ngugi hade 27 syskon. Under sin studietid vid Makerere University i Kampala, Uganda, skrev han sina två första romaner och sin första pjäs, "The black hermit". "Weep not, child" var den första romanen av en östafrikansk författare och väckte internationellt uppseende. När han senare studerade i Leeds blev han förtrogen med Marx och Fanons verk och blev övertygad marxist. I Leeds skrev han sin tredje roman "A grain of wheat", som fick lysande recensioner. 1972 erbjöds han att leda den litteraturvetenskapliga institutionen vid universitetet i Nairobi.
Ngugi kritiserade de rika markägarna och politikerna som förtryckte de fattiga för att få egna fördelar. Han ville nu nå bönderna och arbetarna och övergick därför till att skriva på gikuyu. Efter uruppförandet av pjäsen "Ngaahika Ndeenda" på kulturcentret i Kamiriithu fängslades Ngugi utan rättegång. Han skildrade sitt år i fängelse i "Detained: a writer's prison diary" (1981).
Thiong'o skriver sedan 1978 endast på kikuyufolkets språk gikuyu. Sedan 1982 har han bott i Storbritannien och USA, ursprungligen i självvald exil från Moiregimens förtryck. 1986 publicerades romanen "Matigari ma njiruungi" i Kenya men upplagan drogs in av regeringen året därpå. Bland hans böcker märks Om icke vetekornet som utgavs första gången 1967. 2006 utkom hans första bok på nästan två decennier, Wizard of the Crow, översatt till engelska från gikuyu av Thiong'o själv.
Verk översatta till svenska
- Floden mellan bergen, 1971 (The river between 1965)
- Upp genom mörkret, 1981 (Weep not, child 1964)
- En blomma av blod, 1981 (Petals of blood 1977)
- Om icke vetekornet, 1982 (A grain of wheat 1967)
- Djävulen på korset, 1982 (Caitaani mutharaba-ini 1981)
- Jag gifter mig när jag vill, 1984 (tills. med Ngugi wa Mirii), (originaltitel Ngaahika Ndeenda, övers. från förf:s engelska övers. I will marry when I want)
Källa och litteratur
Barbro Norström Ridæus: 100 vägar till Afrika, 1995
