Järngallusbläck

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Användning av järngallusbläck. Bildserien t h är tagen allt eftersom bläcket torkade.

Järngallusbläck har lägre pH och är därför mer korrosiva än det vanliga skrivbläcket – men har fördelen att när de torkar så blir de permanenta på papper. Det klumpar sig endast lite när man skriver, det är vattenbeständigt, hade en bra vidhäftningsförmåga och är billigt och lätt att framställa.

Järngallusbläck tillverkas av järnsalt och något garvämne. Järnsaltet som oftast användes var järnsulfat (järnvitriol). Balansen mellan dessa ämnen gör att bläcket kan ha korrosiva egenskaper på pappret, under en period över 100 år. Tillsatser av akaciagummi är bra för att få en blandning av fasta partiklar och vätska.

Metoder att konservera utvecklas, men är ofullständiga.

Ekgallor, den traditionella källan för garvämne till järngallusbläck och järnsulfat.

Lösning av järn i vinäger (t v) och lösning av garvämne (t h) samt i mitten det färdiga bläcket.

 Denna kemirelaterade artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.