Israel Holmström
Från Rilpedia
Israel Holmström, född 1661, död 24 februari 1708, ämbetsman och poet; generalauditör 1697.
Israel Holmström var, liksom Johan Runius, en av de lyckligaste bärarna av den karolinska tidens muntra sällskapspoesi och röjer i sina kväden ett frimodigt och glatt sinne samt var utomordentligt populär. Bland hans mest omtyckta stycken är visorna Elin älskar jag rätt mycke samt En suputs försvar ävensom epigrammet över Karl XII:s hund, Pompe. Dessutom är han en av de första odlarna av den satiriska sedeskildringen efter franskt mönster.
Omdömet är hämtat från: Svensk litteraturhistoria i sammandrag av Karl Warburg (1904).
Litteratur av och om Holmström:
Israel Holmström: Samlade dikter. 2 Vol. Utg. av Bernt Olsson et al. Stockholm 1999/2001.
G. Frunck: Ett bidrag till Israel Holmströms monografi. I: Samlaren 2 (1881), s. 65-106.
Bernt Olsson: Israel Holmström. I: Svenskt biografiskt lexikon, Vol. 19. Stockholm 1973, s. 301f.
Bernt Olsson: Israel Holmström. En författarskapsinventering. I: Samlaren 116 (1995), s. 5-41.
Cornelia Rémi: Balance-Akte. Israel Holmström (1661-1708) als Dichter erotischer Äquilibristik. I: Ostsee-Barock. Texte und Kultur. Utg. av Walter Baumgartner. Münster 2006 (Nordische Geschichte 4), s. 273-296.
