Arbetsminne
Från Rilpedia
- För arbetsminne inom psykologi, se arbetsminne (psykologi).
Arbetsminne eller primärminne (ibland, av historiska skäl, internminne) är datorminnen som används för att lagra datorprogram och dess data när programmen används. Den andra sortens datorminne kallas för lagringsminne eller sekundärminne (ibland, av historiska skäl, externminne). Lagringskapacitet för arbetsminne mäts i byte tillsammans med binärprefix med basen två.
Innehåll |
Historik
Minnestekniken har genomgått stora förändringar sedan persondatorns barndom, och idag finns en mängd olika typer. Hemdatorer i början på 1980-talet använde vanligtvis minnen med en storlek på ett fåtal kilobyte, vanligtvis under 64 KiB. IBM:s ursprungliga PC kunde använda 512 KiB (senare 640 KiB). Nya persondatorer är 2006 vanligtvis utrustade med mellan 512 och 4096 MiB. Persondatorerna har alltså fått mer än tusen gånger större minneskapacitet, och bara grafikkortet i en persondator kan idag vara utrustat med mellan 128 MiB och 2 GiB.
Internminne
Idag har de flesta datorer inbyggda hårddiskar. Tidigare var lagringsmedia ofta inte inbyggt i själva datorn, och därför använder man ibland av historiska skäl begreppet internminne om arbetsminne.
Minneskretsar
Arbetsminne är vanligtvis flyktigt RWM-minne av RAM-typ. Minnet är flyktigt vilket innebär att data som lagrats i minnet försvinner när strömmen slås av, undantaget MRAM (Jämför ROM, EEPROM och hårddisk). RAM står för Random Access Memory och Random access syftar på att minnet har samma åtkomsttid oavsett vilken del av minnet som adresseras. Detta ska jämföras med till exempel magnetband, som måste genomsökas sekventiellt, och hårddiskar och andra skivminnen, vars sektorer kan nås direkt men sedan måste läsas sekventiellt för att nå rätt adress i en sektor. Det finns med andra ord RAM-minnen som inte går att använda som arbetsminne eftersom beteckningen beskriver åtkomsten och inte användningsområdet för minnet, mer om detta i artikeln RAM.
Typer av arbetsminne
Virtuellt minne
Oftast används olika typer av minneskretsar för att bygga upp arbetsminnet men som backup använder idag de flesta operativsystem lagringsminne i form av hårddiskar som arbetsminne. Det hela går ut på att data och programkod i det reella arbetsminnet som används sällan sparas ner till hårddisken för att sedan läsas tillbaks när det behövs. Den här tekniken gör att de snabbare minneskretsarna frigörs för det som används ofta och det finns ett antal sätt att räkna ut vad som skall sparas på minneskretsarna och vad som skall skrivas ner på hårddisken. Hela proceduren sköts dessutom automatiskt av operativsystemet och det enda som användaren kan märka är att hårddisken arbetar ibland.
Se även
- Random Access Memory
- RWM
- ROM (read-only memory)
- PROM, EEPROM (programmerbart minne)
- WOM (write only memory)
- WORM (write once, read many)
- Lagringsminne
- Hårddisk