Idealtyp

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Max Weber, typ.

Idealtyp är inom viss sociologisk teori och metod ett av Max Weber myntat begrepp som beskriver en sorts begreppslig eller analytisk modell, eller typ, som kan användas som verktyg för att förstå världen, eller mer specifikt beskriva och analysera en viss social enhet eller ett visst socialt förhållande. Ideal syftar på "renodlad", och handlar alltså i sammanhanget inte om någon sorts värdering.

En sociolog kan i sin teori skapa och använda sig av en idealtyp genom att betona vissa drag hos en social enhet eller förhållande, en social företeelse, så att denna blir renodlad; en "ren" typ. De betonade egenskaperna bildar en hypotetisk konstruktion som definierar enheten eller förhållandet i fråga.

Ett lika arketypiskt eller stereotypt förhållande finns knappast i verkligheten, på samma sätt som att det inte finns någon enskild person som motsvarar den statistiska bilden av en medelsvensson, så motsvarar för det mesta en social företeelse bara vissa av definitionspunkterna hos en idealtyp. En idealtyp, om den är välgjord och välunderbyggd, kan vara ett verktyg för att i teorier beskriva och förklara funktionen och karaktärsdragen hos vissa sociala fenomen. De är också användbara för att jämföra verkliga situationer med idealtypen, som då utgör en fast referenspunkt.

Exempel

Med Webers terminologi var idealtyperna Gedankenbilde ("tankebilder"), och utgjorde ett medotologiskt centralt verktyg i hans verstehen-metod ("förstå"-metod, det tyska begreppet brukar användas som beteckning). Han skapade i sin teoribildning flera idealtyper, bland annat exempelvis en för byråkratiska organisationer och för marknaden. Han skapade då idealtyper för olika sorters socialt handlande, sätt för makt att legitimeras, och slutligen organisationsformer. Två av de mest kända av Webers idealtyper är annars den protestantiska etiken och kapitalismens anda, där han visar dels hur lika de två typerna av socialt handlande och meningsskapande är, dels hur de båda idealtyperna bidragit till en ökad rationalisering, som enligt Weber är kännetecknande för det moderna, kapitalistiska samhället (vilket han också beklagar).

Ett annat exempel på en idealtyp är Yvonne Hirdmans genuskontrakt.

Källor

Personliga verktyg