Från Rilpedia

Hugo Ball, född 22 februari 1886 i Pirmasens, Tyskland, död 14 september 1927 i San Abbondio, Schweiz, tysk författare och medgrundare till Dadarörelsen i Zürich, gick i Max Reinhardts Schauspielschule Berlin 1910, och var anställd som scendirektör i Münchens teater 1913. Samtidigt som han jobbade som scendirektör skrev han i tidningen ”Revolution” (utgiven av F.S. Bachmair, 1913) tillsammans med Seewald, J.R. Becher, Erich Mühsam. Café des Westens i Berlin blev hans mötesplats med unga poeter, såsom: Johannes R. Becher, Georg Heym, Richard Huelsenbeck, Klabund och många fler.

När första världskriget bröt ut 1914 emigrerade han tillsammans med sin fru, Emmy Hennings, till Schweiz. Båda började arbeta – Ball som pianist och hans fru som receptionist – i en grupp i Niederdorf, Zürichs underhållningskvarter.

I februari 1916 öppnade han ”Cabaret Voltaire” i Spiegelgass i Zürich. Bland hans vänner som ständigt besökte cafét återfinns Met Arp, Janco, Tzara, och senare även Huelsenbeck och Serner. Hans avsikt med cafét beskriver han med följande ord:

"It is necessary to clarify the intentions of this cabaret. It is its aim to remind the world that there are people of independent minds - beyond war and nationalism - who live for different ideals."

I mitten av 1916 började han komponera ljuddikter, eller ”verser utan ord” och den 23 juni 1916 framförde han sin välkända Karawane på Cabaret Voltaire. 1917 började han ta en mer aktiv roll i Dadarörelsen. Blev medredaktör till tidningen ”Freie Zeitung” i Bern, som krävde att Tyskland skulle bli en republik. Senare drog han sig tillbaka till Ticino, där han arbetade med en biografi om Bakunin. Från hans Dadaperiod finns det en opublicerad novell kvar, "Tenderenda, der Phantast". Ett annat verk av Ball är hans utdrag från en dagbok från hans dadaperiod, "Die Flucht aus der Zeit".