Banhoppning
Från Rilpedia
Hästhoppning är den största grenen inom ridsporten. Man låter hästar (med ryttare) rida en bana som, beroende på svårighetsgrad, är byggd med ett antal hinder med en viss höjd.
Banhoppning har varit en olympisk gren sedan OS år 1900 i Paris. Då fanns både höjd- och längdhopp med. Hoppning visades för första gången i TV 1948. Då under Os i London.
Innehåll |
Hindertyper
De olika hindertyperna delas in i två kategorier beroende på hur de byggs:
- Rättuppstående hinder
Hindrena är enkla, det vill säga utgörs av enbart ett par hinderstöd. Några rättuppstående hinder och hur de byggs är
-
- Kryss/sax - två bommar läggs som ett kryss där den ena bommens ände vilar mot hinderstödet och det andra på marken
- Räcke - utgörs av två eller flera bommar på höjden
- Plank
- Grind
- Mur - påminner om en stenmur men är gjord i trä och ihålig. De översta 'stenarna' är ofta mindre och lättare att riva
- Längdhinder
Utgörs av två eller fler par hinderstöd och har varierande längd mellan sig beroende på svårighetsgrad. De flesta kan dessutom enbart hoppas från ett håll såsom oxer, stigsprång, vattengrav och solfjäder.
-
- Oxer - är två räcken efter varandra. Det sista räcket utgörs av en ensam bom på samma höjd som översta bommen i räcket längst fram
- Stigsprång - ser ut som en oxer, men den bakre bommen ligger högre än den översta i främre räcket
- Trippelbarr - består av tre räcken i varsin höjd, det lägsta står längst fram och det högsta längst bak
- Svinrygg - byggs med tre par hinderstöd, de två yttersta är i samma höjd och den mittersta är något högre
- Vattengrav - är en lång grav eller vattenmatta fylld med vatten och med enbart en liten upphöjning vid avstampet.
- Solfjäder - ett ovanligt hinder med ett hinderstöd som alla bommar utgår från. Den andra änden av bommen placeras mot ett eget hinderstöd i en, från ovan sett, solfjäderformation.
Bedömningar
Banhoppning innefattar ofta en grundomgång där det gäller att ta sig runt banan felfritt inom en angiven maxtid och en omhoppningsomgång där det gäller att hoppa felfritt så snabbt som möjligt. Omhoppning sker endast om det blivit mer än en felfri i grundomgången. Det finns även en nybörjarklass, så kallad Clear Round, med extra låga hinder utan omhoppning där alla som tar sig runt felfritt får en rosett.
De olika bedömningar är följande;
- A - ryttare med lika antal felpoäng förklaras likplacerade
- Clear round - rids som beödmning A
- A:0 - ryttare med lika antal skiljs åt genom tiden i grundomgången
- A:1 - ryttare skiljs åt genom en omhoppning (A:1a) eller två omhoppningar (A:1b)
- A:1a - ryttare med lika fel i grundomgången skiljs åt genom en omhoppning där minst antal fel och snabbast tid vinner
- A:1b - ryttare med minst antal fel i första omhoppningen går vidare till en andra omhoppning där minst antal fel och snabbast tid vinner
- Hoppning i två faser - ersätter bedömning A:1c och A:1d där ryttare utan fel i grundomgången direkt börjar med omhoppningen. Bedömningen av grundomgången kan vara A eller A:0, i omhoppningen kan det vara A, A:0 eller C
- A:2 - Grundomgång där ryttare med minst antal fel hoppar om tills en vinnare har korats
- C - ryttaren med snabbast tid vinner. Vid nedslag, vägran eller tidsfel läggs straffsekunder till ryttarens totala tid.
Man hittar de olika bedömningarna och kompletta reglerna i tävlingsreglementet, TR III - hoppning.
Hinderhöjder
Hinderhöjderna för häst (över 148 cm) är:
90cm 100cm 110cm 120cm 130cm 140cm 150cm 160cm
För ponnyer beror höjden dels på klassens svårighetsgrad men även på ponnyns höjd; huruvida ponnyn är en B-, C- eller D-ponny:
Klass | Höjd | Antal hinder | |||
---|---|---|---|---|---|
D-ponnyer | C-ponnyer | B-ponnyer | A-ponnyer | ||
Lätt D | 80cm | 70cm | 60cm | 50cm | 7-9 |
Lätt C | 90cm | 80cm | 70cm | 60cm | 7-9 |
Lätt B | 100cm | 90cm | 80cm | 70cm | 8-10 |
Lätt A | 110cm | 100cm | 90cm | 80cm | 10-12 |
Msv B | 120cm | 110cm | 100cm | - | 10-12 |
Msv A | 130cm | 120cm | - | - | 11-13 |
Svår | 135cm | - | - | - | 10-14 |
Status, cuper och lagtävlingar
Alla tävlingar har en särskild status som berättar om vilka som får delta, vilka klasser man kan välja på och hur duktig ekipaget är.
Klubb- och inbjudningstävling
Klubbtävlingen är den som har lägst status och här får bara klubbens medlemmar deltaga. Klubbmedlem är den som har betalat en helårsavgift till sin ridklubb.
Efter klubbtävlingen kommer inbjudningstävlingen där klubben som anordnar tävlingen kan bjuda in högst fem andra klubbar att låta sina medlemmar delta också. Klasserna kan göras öppna, det vill säga att uppklassade hästar och ponnyer får lov att starta. Annars gäller samma regler som vid lokaltävling.
Lokaltävling
Lokaltävling är när man tävlar inom det område ens klubb tillhör. På lokaltävling krävs det att ryttaren har en ryttarlicens, och då lägst lokallincens, som är utfärdad i Sverige för att få tävla.
Det får finnas klasser i högst 1,10 för häst och Lätt B för ponny.
Regionaltävling
För att få delta i en regionaltävling måste ryttaren ha minst junior- eller seniorlicens beroende på ålder. Dessutom måste hästen/ponnyn ha licens. Här får även nordiska och utländska ekipage som bott i Sverige minst ett år deltaga.
Högsta klassen som får finnas är 1,40 för häst och MSV B för ponny.
Nationell tävling
Nationella tävlingar får innehålla klasser upp till 150 hoppning för häst samt Svår hoppning för D-ponny (Msv A för c- ponny, msv b för b-ponny).
Elittävling
När ett ekipage har uppnåt ett visst resultat i de nationella tävlingarna kan man starta i elittävlingarna där mästerskapen såsom SM och EM-kvalen går.
Högsta klassen är 1,50 för häst och Msv A för ponny.
Cuper och lagtävlingar
Det finns även många olika cuper och lagtävlingar inom banhoppningen, däribland allsvenskan som delas in i tre divisioner.
Division III är lägst och finns inte i alla distrikt. Om man vinner, alternativt blir andraplacerad i hela Division I, blir klubben uppgraderad till Ponnyallsvenskan Elit, som precis som vanligt innehåller 3 omgångar. Genom att prestera lika bra i elitallsvenskan blir laget kvalificerad till Lag-SM på Strömsholm.
Reglerna för cuperna och lagtävlingarna ändras med jämna mellanrum, varav man bör hålla utkik efter tillkomna och borttagna regler.
Andra cuper och lagtävlingar i Sverige för häst är bland annat:
- Agria Junior Mästare
- YR Krafft Cup
- Krafft Ungdoms GP
- Morgondagens Vinnare
- Lamicell Cup
- Hopp för alla
- Sveland Cup
Och för ponny:
- PonniacuP
- Start Cup
- Baltic Cup
- Ridsport Ponny Cup
- Mountain Horse Pony Cup
- Börjes Cup
- Midsommarcupen
- Sveland Cup
Felpoäng
Som olydnad räknas bland annat vägran, utbrytning, volt tillbaka samt istadighet
- Rivning: 4 fel
- Första olydnaden: 4 fel
- Andra olydnaden: 8 fel (Klubb och lokal tävling)
- Andra olydnaden: Uteslutning (Regional, Nationell och ELIT tävling)
- Tredje olydnaden: Uteslutning (Klubb och lokal tävling)
4 fel ges även per korsande av eget spår.
- Tramp i vattengraven: 4 fel
- Överskriden maxtid: 1 fel per varje påbörjad 4-sekundsperiod
- Rida fel väg: uteslutning
- Om ryttaren ramlar av: uteslutning
- Varje påbörjad sekund i omhoppning på tid: 1 fel
Hästhoppning är en OS-gren sedan Olympiska sommarspelen 1912 då Sverige anordnade spelen.
Se även
- Wikimedia Commons har media som rör Banhoppning
Externa länkar
Svenska Ridsportförbundet tidningenridsport.se