Henrietta Anna Stuart

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Henrietta Anne Stuart.

Henrietta Anna Stuart, född 16 juni 1644, död 30 juni 1670, på franska kallad Henriette d'Angleterre, och var ibland familjärt känd som Minette, var yngsta dotter till kung Karl I av England och Henrietta Maria av Frankrike.

Henrietta Anne växte upp i det franska hovet efter att fadern halshuggits. Då hon var 17 år gammal, 1661, gifte hon sig med kusinen Filip I, hertig av Orléans (han var son till hennes morbror Ludvig XIII av Frankrike och ende bror till Ludvig XIV av Frankrike). Äktenskapet blev dock olyckligt då hennes make föredrog män. Ludvig XIV stod sin svägerska mycket nära, och man trodde att det kunde vara han som var far till hennes båda döttrar, snarare än hans bror. Ludvig sörjde mer vid hennes död än vad Filip gjorde, vilket bidrog till de ryktena.

Alla Ludvig XIV:s älskarinnor (Louise de la Vallière och Athenais de Montespan) var ursprungligen hovdamer hos Henrietta. Det var till och med så att Henrietta uppmuntrade förhållandet mellan kungen och Louise för att tysta ryktena kring henne själv och Ludvig. [1]


Diplomati och död

Henrietta Anna är främst känd genom sin brevväxling med sin bror Karl II av England, som hon stod mycket nära. Tillsammans med brodern hjälpte hon till med förhandlingarna kring det hemliga Doverfördraget 1670, som var en offensiv och defensiv miliärallians mellan England och Frankrike. Hon avled på palatset i Saint-Cloud, nära Paris, den 30 juni, 1670, bara två veckor efter att fördraget skrivits under. Då hon dog trodde många att hon hade blivit förgiftad av vänner till hennes makes svartsjuka älskare och landsförvisade gunstling Chevalier de Lorraine. Obduktionen visade dock att Henrietta Anna hade avlidit av peritonitis orsakad av ett magsår.[2]

Barn

Henrietta Anna som barn. Teckning av Anthony van Dyck.

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. Hartmann, Cyril Hughes. The King My Brother William Heinemann . London. 1954
  2. Robinson, James. "The History of Gastric Surgery" Chapter 20, page 239. The History of Gastroenterology.
Personliga verktyg