Från Rilpedia

Hellusierna var varelser i nordisk mytologi som levde nordost i världen, i Nifelheim, troligen nära Finland. Tacitus skildrade detta som:

"Resten är redan sagolik: att hellusierna och oxionerna har människors huvuden och ansikten, (men) djurs kroppar och lemmar: Det vill jag, då det ännu är outforskat, lämna osagt."

Hellusierna måste ha varit ett ondskefullt folk, för inte ens jättarna vågade komma i närheten av dem. Dock kallades norrmännen hos Pelinius den äldre, Klaudios Ptolemaios och Cornelius Tacitus för, det vill säga, ”hillevioner”, ”(hi)levoner” och ”hellusierna”, som kan översättas på de germanska språken till ”de helldyrkarna”, mitt emot ingævoner (yngvevänerna, frejdyrkarna) som är ett namn på svearna.^{[källa behövs]}