Helgdag
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
- Inte att förväxlas med helg.
En helgdag är en dag som enligt tradition anses vara värd att uppmärksamma. Dagar då högtider firas brukar bli helgdagar. Firandet sker inte sällan dagen före själva helgdagen. Helgdagar kan delas in i två typer, rörliga och fasta. Fasta helgdagar infaller samma datum varje år, medan rörliga helgdagars datum varierar beroende på astronomiska händelser, eller så flyttas helgdagen till den helg som är i anslutning till den ursprungliga helgdagen.
Innehåll |
Sverige
I Sverige innebär helgdag en arbetsfri dag. Helgdagarna regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Sverige har från och med 2005 två sekulära helgdagar, första maj respektive Sveriges nationaldag. Övriga helgdagar, däribland alla söndagar, är kyrkliga helgdagar som har sitt ursprung i kristendomen.
Allmänna helgdagar i Sverige
- nyårsdagen - 1 januari
- trettondedag jul - 6 januari
- långfredag - rörlig, fredagen närmast före påskdagen
- påskdagen - rörlig, söndagen närmast efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars
- annandag påsk - rörlig, dagen efter påskdagen
- första maj - 1 maj (från och med 1939)
- Kristi himmelsfärdsdag - rörlig, sjätte torsdagen efter påskdagen
- pingstdagen - rörlig, sjunde söndagen efter påskdagen
- Sveriges nationaldag - 6 juni
- midsommardagen - rörlig, den lördag som infaller under tiden den 20-26 juni
- alla helgons dag - rörlig, den lördag som infaller under tiden den 31 oktober-6 november
- juldagen - 25 december
- annandag jul - 26 december
Svenska flaggans dag och Sveriges nationaldag den 6 juni blev allmän helgdag 2005. Samma år förlorade annandag pingst sin tidigare helgdagsstatus och blev vanlig arbetsdag.
Se även helgafton och annandag.
Allmänt lediga dagar i Sverige
Förutom de helgdagar som räknas upp under Allmänna helgdagar i Sverige ovan är även vissa helgdagsaftnar arbetsfria på så sätt att de kan jämställas med en helgdag. I lagstiftning är dessa dagar i regel jämställda med helgdag (se t.ex. lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid). Följande helgdagsaftnar är de som kan jämställas med helgdagar i Sverige:
-påskafton (rörlig, dagen innan påskdagen),
-midsommarafton (rörlig, dagen innan midsommardagen),
-julafton (24 december),
-nyårsafton (31 december)
På dessa ovanstående helgdagsaftnar har t.ex. banker och myndigheter helt stängt. Post delas heller inte ut dessa dagar.
Andra helgdagsaftnar är i regel inte arbetsfria enligt gällande avtal på arbetsmarknaden. Däremot är det vanligt att många arbetsplatser genom åren avtalat sig till ledighet genom att arbeta lite mer på andra dagar och det är då en s.k. halvdag. Det gäller t.ex. följande helgdagsaftnar:
-trettondagsafton (5 januari)
-skärtorsdagen (torsdagen före påskdagen)
-valborgsmässoafton (30 april)
-dagen före Alla helgons dag (rörlig)
På dessa helgdagsaftnar har t.ex. banker och myndigheter öppet, fast med begränsade öppettider. Post delas ut såsom en vardag dessa helgdagsaftnar.
Huruvida man är helt eller halvt ledig på de helgdagsaftnar som inte är att jämställa med helgdag (såsom valborgsmässoafton) regleras i regel i kollektivavtal. För statsanställda gäller följande arbetstidsförkortning för denna grupp av helgdagsaftnar:
-trettondagsafton - arbetstiden förkortas med 4 timmar
-skärtorsdagen - arbetstiden förkortas med 2 timmar
-valborgsmässoafton - arbetstiden förkortas med 2 timmar, förutom om valborgsmässoafton infaller på en fredag då arbetstiden förkortas med 4 timmar
-dagen före Alla helgons dag - arbetstiden förkortas 4 timmar
-den 23 december - arbetstiden förkortas med 4 timmar om den 23 december är en fredag, annars ingen arbetstidsförkortning
Tidigare allmänna helgdagar i Sverige
- Kyndelsmässodagen - 2 februari (till och med 1771)
- Jungfru Marie bebådelsedag - 25 mars (till och med 1953)
- Eriksmässa - 18 maj (till och med 1571)
- Tredjedag påsk - rörlig (till och med 1771)
- Annandag pingst - rörlig (till och med 2004)
- Tredjedag pingst - rörlig (till och med 1771)
- Midsommardagen - 24 juni (till och med 1953)
- Allhelgonadagen - 1 november (till och med 1953)
- Tredjedag jul - 27 december (till och med 1771)
Frankrike
I Frankrike innebär helgdag en arbetsfri dag. De delas in i "civila helgdagar", "religiösa helgdagar" samt "regionala helgdagar"
Civila helgdagar
- nyårsdagen - 1 januari
- första maj - 1 maj
- Vapenstilleståndet 1945 - 8 maj
- Frankrikes nationaldag - 14 juli
- Vapenstilleståndet 1918 - 11 november
Religiösa helgdagar
- Juldagen - 25 december
- Påskdagen - rörlig
- Kristi himmelsfärdsdag - rörlig
- Pingstdagen - rörlig
- Annandag pingst
- Jungfru Marie himmelsfärd - 15 augusti
- Allhelgonadagen - 1 november
Regionala helgdagar
- Saint Étienne - 26 december (Alsace och Moselle)
- Fredagen efter påsk (Alsace och Moselle)
Irland
- Nyårsdagen - 1 januari
- Saint Patrick's Day (nationaldag) - 17 mars
- Påskdagen - rörlig
- Långfredagen - rörlig
- May bank holiday - rörlig, första måndagen i maj
- June bank holiday - rörlig, första måndagen i juni
- August bank holiday - rörlig, första måndagen i augusti
- Allhelgonadagen - rörlig, sista måndagen i oktober
- Juldagen - 25 december
- St. Stephen's day - 26 december
