Helårsstudent och helårsprestation
Från Rilpedia
Helårsstudent, hås, och helårsprestation, håp, är prestationsbaserade måttenheter för utbildningsvolym vid Högskolor och universitet i Sverige, och används som grund för att bestämma ersättningens (utbildningsanslagets) storlek för respektive utbildningsinrättning. En helårsstudent motsvarar en student som är inskriven för heltidsstudier under ett läsår, medan en helårsprestation motsvarar en student som uppnår godkända resultat för ett läsårs heltidsstudier, med nuvarande system 60 högskolepoäng. För en inskriven heltidsstuderande som presterar 60 högskolepoäng erhåller högskolan således 1,0 hås-ersättning + 1,0 håp-ersättning. För respektive högskola finns ett takbelopp som talar om hur stor ersättningen maximalt kan bli, och som således styr den "tillåtna" volymen studenter. Det totala antalet helårsstudenter i Sverige uppgick under 2006 till 285 060.[1]
De utbetalade ersättningarna är beroende av studiernas utbildningsområde, och varierar under 2008 från 38 473 kr för exempelvis samhällsvetare och juridikstuderande till 487 272 kr för mediastudenter. Hås-ersättningens andel, som högskolorna får oavsett om studenterna tar några poäng eller ej, varierar också från 45% till 70% av den totala ersättningen. Beloppen per område 2008 är följande:[2]
| Ämnesområde | Summa hås+håp-ersättning 2008 | Varav hås-ersättning | Varav håp-ersättning | Andelen hås-ersättning |
|---|---|---|---|---|
| Media | 487 272 | 270 550 | 216 722 | 55,5% |
| Opera | 438 180 | 274 169 | 164 011 | 62,6% |
| Teater | 397 167 | 265 116 | 132 051 | 66,8% |
| Dans | 289 484 | 186 456 | 103 028 | 64,4% |
| Konst | 270 649 | 189 317 | 81 278 | 69,9% |
| Design | 214 601 | 133 353 | 81 248 | 62,1% |
| Musik | 187 788 | 115 046 | 72 742 | 61,3% |
| Idrott | 142 125 | 97 162 | 44 963 | 68,3% |
| Medicin[3] | 123 911 | 55 907 | 68 004 | 45,1% |
| Vård | 93 362 | 50 030 | 43 332 | 53,6% |
| Odontologi[3] | 89 568 | 41 373 | 48 195 | 46,2% |
| Naturvetenskap, teknik, farmaci | 86 745 | 47 059 | 39 686 | 54,2% |
| Undervisning (allmänna delar av lärarutbildning samt verksamhetsförlagd utbildning) | 71 120 | 32 658 | 38 462 | 45,9% |
| Journalistik, bibliotekarieutbildning, praktisk-estetiska kurser inom lärarutbildning, utbildning vid Grafiska Institutet | 68 493 | 37 793 | 30 700 | 55,5% |
| Humaniora, teologi, juridik, samhällsvetenskap | 38 473 | 20 489 | 17 984 | 53,3% |
Därtill finns utbildningar som klassificeras och ersätts som en blandning mellan två av tabellens utbildningsområden. Ett exempel är psykologprogrammet, som till 60 procent ersätts som medicin och till 40 procent som samhällsvetenskap.[4]
Ersättningsbeloppen utbetalas till respektive högskola (ej direkt till fakulteter eller institutioner), och förväntas täcka samtliga kostnader för utbildningarna, även kostnader för gemensamma resurser som bibliotek, rektorsämbete och gemensamma lokaler.
Systemet med hås och håp infördes i början av 1990-talet av regeringen Carl Bildt, under Per Unckels tid som utbildningsminister. Systemet har sedan dess genomgått vissa förändringar; bland annat togs den kvalitetsfaktor som inledningsvis fanns i systemet bort efter några år. Kritik har ibland riktats mot hås- och håp-systemet på grund av att det uppmuntrar högskolorna att sänka gränsen för godkänd för att på så sätt få en högre andel godkända studenter och därmed få högre ersättning. Även kritik mot beloppens storlek har förekommit, framför allt från den kategori utbildningar som ersätts med de lägsta beloppen, som enbart brukar anses räcka för storföreläsningar, få utbildningstillfällen per vecka och examination genom salsskrivningar. Det brukar påpekas att önskvärda inslag för att uppnå god utbildningskvalitet i högre kurser inom humaniora och samhällsvetenskap, såsom seminarieverksamhet i små grupper och kvalificerad individuell uppsatshandledning, är svåra att finansiera inom befintliga ersättningsbelopp. Denna kritik tycks i viss mån ha hörsammats, eftersom ersättningsbeloppen för humaniora, teologi, juridik och samhällsvetenskap har ökats med ett högre procenttal än övriga områden under senare år. Från 2007 till 2008 räknades ersättningen inom dessa områden upp med 6,78 procent utöver den generella pris- och löneomräkningen med 0,77 procent.[2]
Källor och noter
- ↑ Prop. 2007/08:1: Budgetpropositionen för 2008: Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning, s. 87
- ↑ 2,0 2,1 Prop. 2007/08:1: Budgetpropositionen för 2008: Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning, s. 100
- ↑ 3,0 3,1 Därtill betalar staten en ersättning om totalt 2,036 miljarder kronor (2008 års belopp) till ett antal landsting för klinisk utbildning och forskning, varav en del avser kostnader för den kliniska delen av utbildning till läkare och tandläkare. Denna ersättning redovisas i budgetpropositionen enbart som en klumpsumma per utbildningsanstalt, ej som en kostnad per utbildningplats. Således är den totala kostnaden per studieplats i läkar- och tandläkarutbildning högre än vad som framgår i tabellen. Jämför även Prop 2007/08:1 s. 188.
- ↑ Högskoleverkets rapport 2004:11 R: Utvärdering av grundutbildning i psykologi på fristående kurser och psykologprogram samt forskarutbildning i psykologi vid svenska universitet och högskolor, s. 29
