Hedvig Taube
Från Rilpedia
Hedvig Ulrika Taube, född 1714, död 11 februari 1744, var en svensk adelsdam, romersk riksgrevinna 1743. Hedvig Taube var dotter till Edvard Didrik Taube och sondotter till Evert Fredrik Taube, syster till Cathérine Charlotte De la Gardie. Hon anses vara den enda mätressen i Sveriges historia.
Biografi
Genom förmedling av Erland Broman kallades hon år 1732 till hovet, för att – även om det inte uttrycktes i klartext – bli Fredrik I:s älskarinna. Hennes familj, hennes mor, fastrar, mostrar och två hovdamer deltog i övertalningen, Carl Tersmeden höll ett tal till henne. Då hon fördes till slottet ska hon ha sagt: "Mitt öde är hårdare än jag kan bära. Jag tvingas exponera min heder för att sauvera en genom skulder ruinerad familj." Hennes far belönades generöst i affärsuppgörelsen och upphöjdes dessutom till riksråd och greve, hennes syskon och flera av de andra som deltagit i övertalningen belönads med titlar och ämbeten trots att många var för unga för dem.
1732-34 var hon officiellt hovfröken. Bostad ordnades åt Hedvig i Östra Gymnasiehuset intill Wrangelska palatset, där kungaparet residerade innan nya Stockholms slott var inflyttningsklart. Mellan 1734 och 1744 var hon kung Fredriks hålldam, och betraktad som Sveriges enda egentliga mätress. Hon höll ett eget litet hov i sitt palats där oppositionen mot Arvid Horn samlades, men personligen var hon välvilligt inställd till honom. Hon ska ha rekommenderat personer till kungen för utnämningar, och Olof Dahlin betraktades en tid som hennes "hovpoet". Hon födde fyra barn innan hon vid trettio års ålder dog i barnsäng. Året före sin död upphöjdes hon till romersk riksgrevinna av den tyske kejsaren på Fredriks initiativ (kung Fredrik var själv tysk lantgreve). Hennes två döttrar ("Mamsell Ehrlich" och Hedvig Amalia) dog redan som barn, men sönerna Fredrik Vilhelm och Karl Edvard levde till vuxen ålder, gjorde karriär och adlades till både tyska och svenska grevar under namnet von Hessenstein. Hon är begravd i Strängnäs domkyrka bredvid sin dotter.
Se även
Referenser
- http://runeberg.org/sqvinnor/0408.html
- Herman Lindqvist: Historien om Sverige- Nyttan och nöjet, Fälths, Värnamo 1996. ISBN 91-1-951282-1.
- Åke Ohlmarks, Svenska krönikan
Denna biografiska artikel behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.
