Från Rilpedia

Harry Langdon, amerikansk filmskådespelare, född 15 juni 1884, död 22 december 1944. Harry Langdon räknas bland stumfilmens främsta komiker.

Langsdons föräldrar var båda officerare i Frälsningsarmén. Han rymde hemifrån vid tolv års ålder för att jobba på cirkus. Han försörjde sig sedan bland annat som serietecknare och barberare innan han anslöt sig till en medicinshow i Omaha och tillbringade sedan mer än tjugo år inom cirkus- och vaudevillevärlden. Han kom till filmen vid fyrtio års ålder, 1924, men han kom snabbt in i branschen och var världsberömd efter ett par år.

Det var Mack Sennett (1880-1960) som anställde Langdon efter att ha sett honom under vaudevilleuppträden. Han gjorde först succé med sina tvåaktare, lite senare med långfilmer. Hans kännetecken var hans "baby face" - han såg faktiskt nästan ut som en baby. Bland hans mest kända filmer märks Tramp, Tramp, Tramp (1926), The Strong Man (1926) och Long Pants (1927).

Men då ljudfilmen kom tog Langdons popularitet lika snabbt slut som då den inträffade. 1931 gick han i personlig konkurs. Han blev tvungen att spela småroller i B-filmer fram till sin död. Den sista viktiga roll han gjorde på vita duken var då han skrev den berömda Helan och Halvan-filmen Sons of Desert (1939).