Harry Federley
Från Rilpedia
Harry Federley, född 22 mars 1879 i Viborg, död 13 november 1951 i Helsingfors, var en finländsk zoolog och ärftlighetsforskare. Han var kusin till Birger Federley.
Federley var 1923-49 e.o. professor i genetik vid Helsingfors universitet. Han gjorde en internationellt uppmärksammad insats som ärftlighetsforskare, framför allt genom studier av fjärilsbastarders reduktionsdelning. Dessa undersökningar har haft betydelse för uppfattningen om kromosomerna som bärare av arvsanlagen.
Federley intresserade sig även för rashygien och verkade för tillämpning av ärftlighetsforskningens resultat på denna. I Nya Argus lade han fram "bevis" för att de demokratiska idealen saknade varje vetenskapligt stöd. Människorna är inte alls lika; och dessutom är skillnaden mellan en av den moderna kulturens ledande personligheter och den australiska vilden vida större än steget från vilden till människoapan. Även inom Europas befolkning fanns enligt honom åtskilliga individer som inte alls höjde sig över vildens nivå. Demokratin skulle enligt Federley ge dessa mindervärda element samma inflytande som de högtstående. Dessutom är mindervärdirheten inte alls en produkt av sociala faktorer, utan det är följden av en ogynnsam kombination av arvenheter.[1]
Federley invaldes 1951 som utländsk ledamot nummer 868 av Kungliga Vetenskapsakademien.
Källor
- ↑ Sten Högnäs, Kusten och skogarnas folk. Om synen på svenskt och finskt lynne. Atlantis: Stockholm 1995, s. 174-175
