Från Rilpedia

Haren och igelkotten är en folksaga som var vid spridd i norra Tyskland. Den tecknades 1840 för första gången ned av Wilhelm Schröder (1808-1878) och publicerades på lågtyska i ” Hannoversches Volksblatt”. 1843 upptogs sagan av bröderna Grimm i femte upplagan av deras sagosamling.

Handling

Haren och igelkotten träffar sig slumpmässig och vid detta tillfälle gör sig haren lustig över igelkottens böjda ben. Igelkotten föreslår en kapplöpning som ska visa vem som är snabbast. Under tävlingen springer igelkotten bara några steg men vid målet sitter igelkottens hustru som ser likadant ut. När haren kommer till målet ropar honan "Ick bün al dor!" (Jag är redan här!). Haren förstår inte varför han förlorade och kräver revansch. Men även vid de följande 73 tävlingar är igelkotten alltid först i målet och till slut dör haren på grund av utmattning.

Bakgrund

Igelkotten beskrivs som en enkel bonde och haren som en högtställd person. Därför sluter texten med sensmoralen att man inte ska göra lustig sig över antaglig lägre ställda personer. Även för igelkotten har sagan en sensmoral: när du kommer från bondeståndet ska du leta efter en fru med samma nivå som liknar dig även i utseende.

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.