Från Rilpedia

För andra betydelser, se Harald Lindberg.

Harald Lindberg, född 26 januari 1901 i Rumshamn, Skeppsmyra i Björkö-Arholma socken , död 1976, var en svensk konstnär.

Lindberg var till sjöss 1916-22. Han studerade vid Konstakademien 1925-29 där han som lärare i måleri hade Carl Wilhelmson och i teckning Albert Engström.

Under akademitiden bildade han familj med Märta f. Raap i Stockholm, och bosatte sig först vid Kornhamnstorg och från 1934 på Urvädersgränd vid Mosebacke Torg, där han bodde fram till sin död.

En stor del av året bodde och arbetade Harald Lindberg ute på släkthemmanet vid Ålands hav, Rumshamn, Björkö-Arholma. Han uppskattade att bo längre perioder på Thorins Pensionat i Norrtälje och utvecklade en särskild känsla för naturen och människorna i skärgården, vilket han också uttryckte i sitt måleri. Han illustrerade jubileumsutgåvan av August Strindbergs Hemsöborna till författarens 100-årsdag 1949. Han var med om att bilda Roslagens Konstnärsgille och ledde dess verksamhet ett antal år. Harald Lindbergs separatutställningar arrangerades i flera av Sveriges städer, de största i Konstakademien 1951 och på Sjöhistoriska museet 1970-71. Familjen har efter hans död ordnat ett flertal utställningar, bland dem Konstakademien 1978.

Som porträttör var han mycket uppskattad. I Roslagsmuseet, Norrtälje, finns ett hundratal teckningar av skärgårdsfolk. Han kunde med några enkla penndrag fånga en karaktär. På Statens Porträttsamling i Gripsholm finns exempel på hans många porträtt av svenska storheter.

Hans kyrkliga arbeten är många. Redan 1928 utförde han altartavlan och övrig dekoration i Arholma kyrka och 1956-57 skapade han den totala kormålningen "Himlalotsen" i Björkö-Arholma kyrka. I nio kyrkor finns glasmållningar av Harald Lindberg, bland dem den i Valbooch den sista i Österunda 1973.

Han var alltså en mångsidig konstnär, som behärskade ett flertal tekniker. Av övriga monumentala verk kan nämnas al fresco-väggen i Spånga gymnasium 1946, väggmålningen "Juniskäret i Brantingskolan, Uppsala 1960 samt det 22 meter långa eposet över Stockholms Hamn och Tullens historia i John Mattsons fastighet på Gärdet 1966-67. Under sina senare år skildrade Lindberg med ny friskhet Stockholms Ström och staden vid vattnet. En hel del ur hans rika produktion går att studera i boken "Juniskäret" (1963), i förnämligt tryck och läsvärd text, av Martin Strömberg och konstnären själv. Harald Lindberg var också en framstående skribent och poet.

Hans sjömanstid kan studeras på Roslagens Sjöfartsminnesförenings museum i Älmsta, och i dess årsskrift Rospiggen 2004. Dessutom finns en illustrerad historik utställd sommartid hos Föreningen Allmogebåtar på Fjäderholmarna. Lindberg tilldelades S:t Eriksmedaljen 1976. Till hans 100-årsdag döptes trapporna mellan Klevgränd och Katarinavägen, intill hans tidigare ateljéer och bostad, nära Slussen i Stockholm, till Harald Lindbergs Trappor. Han fick tre döttrar, speciallläraren och familjerådgivaren Kerstin Djerf1928, konstnärinnan Märit Lindberg-Freund 1934 och textilkonstnärinnan Eva Sjöblom 1946.