Handens muskler
Från Rilpedia
|
De muskler som verkar på handens leder sitter till stor del i underarmen (antebrachium). På underarmens framsida sitter muskler som sträcker ut (extenderar) fingrarna och på underarmens baksida muskler som böjer (flexerar) fingrarna. Dessa muskler har långa senor som leder ut i handen (manus) och fingrarna (digiti manus).
I själva handen finns främst muskler som för isär (abducerar) och ihop (adducerar) fingrarna samt de som för ihop tummen (pollex) med de fyra ulnara fingrarna (opposition).
Innehåll |
Flexormuskler
 |
 |
| Underarmens framsida – ytliga samt djupa flexormuskler. Illustration: Gray's Anatomy, 1918. (PD) |
|
Underarmens flexormuskler är de muskler som böjer (flexerar) fingrarna. Varje finger har två flexormuskler på underarmens framsida vars senor sträcker ut till fingrarnas leder.
I handleden passerar flexorsenorna under ett strakt ledband, flexorretinaklet (retinaculum flexorum) och genom karpaltunneln (canalis carpi).
De djupa flexorerna sträcker sig ut till de distala falangerna och de ytliga till mellanfalangerna. I fingarna binds flexorsenorna till benen av kraftiga, fibrösa senskidor eller bursor (vaginae fibrosae digitorum manus). Senorna löper tillsammans in i skidorna. Vid basen för fingrarnas grundfalanger delar sig de ytliga senorna så att de djupa senorna kan passera genom springan som bildas. De ytliga senorna förenas sedan igen innan de fäster i mellanfalangernas bas.
Tummen har en kort och en lång flexor som ingår i tummens muskelgrupp tenar.
 |
Extensormuskler
 |
 |
| Underarmens baksida – ytliga samt djupa extensormuskler. Illustration: Gray's Anatomy, 1918. (PD) |
|
Underarmens extensormuskler är de muskler som sträcker (extenderar) fingrarna.
Extensorerna finns på underarmens baksida och deras infästning i handen är mer komplicerad än flexorerna. Interosseusmusklerna och lumbrikalmusklerna har sina ursprung i extensorsenorna i mellanhanden (metacarpus).
I knoglederna (art. metacarpophalangeae)
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Pronations- och supinationsmuskler
| Pronationsmuskler |
|---|
| Supinationsmuskler |
Underarmens pronationsmuskler är de muskler som vänder handen inåt (pronerar).
Underarmens supinationsmuskler är de muskler som vänder handen utåt (supinerar):
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Oppositionsmuskler
| Tenar |
|---|
| Hypotenar |
Tenar (thenar) är den muskelgrupp som för tummen ihop (adducerar) och isär (abducerar) från handen samt för ihop tummen med de fyra ulnara fingrarna (opposition).
Hypotenar (hypothenar) kallas även lillfingrets muskler eftersom de från handens ulnara sida sträcker sig ut i lillfingret. Till muskelgruppen räknas även m. palmaris brevis som inte direkt påverkar lillfingrets rörelser men som ingår i musklerpaketet innanför fingret.
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Adduktions- och abduktionsmuskler
- Huvudartiklar: Interosseusmuskler, lumbrikalmuskler
 |
 |
| Palmara och dorsala interosseimuskler. Illustration: Gray's Anatomy, 1918. (PD) |
|
Interosseusmuskler (mm. introssei)...
De palmara interosseimusklerna adducerar fingrarna, de dorsala abducerar fingrarna. De dorsala är starkare.
Lumbrikalmuskler (mm. lumbricales) har stor betydelse för de ulnara fingrarnas finmotorik och för deras positionsbestämning.
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Referenser
- Rörelseapparatens anatomi, Finn Bojsen-Møller, Liber, ISBN 91-47-04884-0
