Handens muskler

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Handens muskler

Handens muskler

De muskler som verkar på handens leder sitter till stor del i underarmen (antebrachium). På underarmens framsida sitter muskler som sträcker ut (extenderar) fingrarna och på underarmens baksida muskler som böjer (flexerar) fingrarna. Dessa muskler har långa senor som leder ut i handen (manus) och fingrarna (digiti manus).

I själva handen finns främst muskler som för isär (abducerar) och ihop (adducerar) fingrarna samt de som för ihop tummen (pollex) med de fyra ulnara fingrarna (opposition).

Innehåll

Flexormuskler

Huvudartikel: Handens flexormuskler
Underarmens framsida, ytliga flexormuskler. Underarmens framsida, djupa flexormuskler.
Underarmens framsida – ytliga samt djupa flexormuskler.
Illustration: Gray's Anatomy, 1918. (PD)

Underarmens flexormuskler är de muskler som böjer (flexerar) fingrarna. Varje finger har två flexormuskler på underarmens framsida vars senor sträcker ut till fingrarnas leder.

I handleden passerar flexorsenorna under ett strakt ledband, flexorretinaklet (retinaculum flexorum) och genom karpaltunneln (canalis carpi).

De djupa flexorerna sträcker sig ut till de distala falangerna och de ytliga till mellanfalangerna. I fingarna binds flexorsenorna till benen av kraftiga, fibrösa senskidor eller bursor (vaginae fibrosae digitorum manus). Senorna löper tillsammans in i skidorna. Vid basen för fingrarnas grundfalanger delar sig de ytliga senorna så att de djupa senorna kan passera genom springan som bildas. De ytliga senorna förenas sedan igen innan de fäster i mellanfalangernas bas.

Tummen har en kort och en lång flexor som ingår i tummens muskelgrupp tenar.

Flexormuskler


Extensormuskler

Underarmens baksida, ytliga extensormuskler. Underarmens baksida, djupa extensormuskler.
Underarmens baksida – ytliga samt djupa extensormuskler.
Illustration: Gray's Anatomy, 1918. (PD)

Underarmens extensormuskler är de muskler som sträcker (extenderar) fingrarna.

Extensorerna finns på underarmens baksida och deras infästning i handen är mer komplicerad än flexorerna. Interosseusmusklerna och lumbrikalmusklerna har sina ursprung i extensorsenorna i mellanhanden (metacarpus).

I knoglederna (art. metacarpophalangeae)


Pronations- och supinationsmuskler

Pronationsmuskler
Supinationsmuskler

Underarmens pronationsmuskler är de muskler som vänder handen inåt (pronerar).

Underarmens supinationsmuskler är de muskler som vänder handen utåt (supinerar):


Oppositionsmuskler

Huvudartiklar: Tenar, hypotenar
Tenar och hypotenar
Tenar
Hypotenar

Tenar (thenar) är den muskelgrupp som för tummen ihop (adducerar) och isär (abducerar) från handen samt för ihop tummen med de fyra ulnara fingrarna (opposition).

Hypotenar (hypothenar) kallas även lillfingrets muskler eftersom de från handens ulnara sida sträcker sig ut i lillfingret. Till muskelgruppen räknas även m. palmaris brevis som inte direkt påverkar lillfingrets rörelser men som ingår i musklerpaketet innanför fingret.


Adduktions- och abduktionsmuskler

Huvudartiklar: Interosseusmuskler, lumbrikalmuskler
Palmara interosseimuskler Dorsala interosseimuskler
Palmara och dorsala interosseimuskler.
Illustration: Gray's Anatomy, 1918. (PD)

Interosseusmuskler (mm. introssei)...

De palmara interosseimusklerna adducerar fingrarna, de dorsala abducerar fingrarna. De dorsala är starkare.

Lumbrikalmuskler (mm. lumbricales) har stor betydelse för de ulnara fingrarnas finmotorik och för deras positionsbestämning.


Referenser

Se även

Personliga verktyg