Halmahera
Från Rilpedia
Halmaheraön (indonesiska Pulau Halmahera, även Jilolo och Djailolo, tidigare Gilolo Eiland) är en ö i Maluku Utaraprovinsen i Indonesien i västra Stilla havet.
Geografi
Halmahera är den största ön i Moluckerna och ligger ca 2.500 km nordöst om Djakarta och ca 20 km öster om huvudön Ternate. De geografiska koordinaterna är 0°36′ S och 127°52′ Ö.
Ön har en area om ca 17.780 km2 och täcks till stora delar av tropisk regnskog.
Halmahera har ca 170.000 invånare och huvudorten heter Tobelo på öns nordöstra del. Den högsta höjden är Gunung Gamkonora på ca 1,635 m.ö.h.
Förvaltningsmässigt omfattar ön 4 "kabupaten" (distrikt):
- Halmahera Barat (Västra Halmahera), huvudort Jailolo
- Halmahera Tengah (Mellersta Halmahera), huvudort Soasiu på Tidore
- Halmahera Timur (Östra Halmahera), huvudort Maba
- Halmahera Utara (Norra Halmahera), huvudort Tobelo. I distriktet ingår även en rad småöar utanför norra kusten som Doi och Dagasuli samt Morotaiön.
Ön har en flygplats Galela (flygplatskod "GLX") nordväst om Tobelo för lokalt flyg.
Historia
Halmaheraön beboddes troligen av melanesier redan ca 1500 f Kr. Ön var känd av såväl Portugiser som Spanjorer sedan 1525. Hollandare anlände 1660 och ön hamnade under Vereenigde Oostindische Compagnie (Holländska Ostindiska Kompaniet). Halmahera underställdes då periodvis sultanen på Ternate och Tidore.
Nederländerna behöll kontrollen över ön, förutom en kort tid under andra världskriget då området ockuperades av Japan, fram till Indonesiens självständighet 1949.
Halmahera har guldfyndigheter som sedan februari 2004 utvinns i "Toguraci gruvan".
Planer finns för att flytta provinsens administrativa huvudort Ternate till Sofifi på centrala Halmahera.
