HIV/AIDS
Från Rilpedia
 |
En eller flera användare anser att denna text bör infogas i Aids. (Diskussion) |
|
|
En eller flera användare anser att denna text bör infogas i HIV. (Diskussion) |
 |
Den här artikeln anses undermålig och kan behöva skrivas om helt för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. Var uppmärksam på artikelns innehåll. Motivering: är detta verkligen korrekt? var finns källhänvisnigar? |
Innehåll |
Upptäckten
En sommardag 1980 besökte en homosexuell medelålders man en akutmottagning i New York. Han hade en rad AIDS-symptom samt hade sedan några veckor tillbaks blivit behandlad för en ovanlig hudcancer kallad Kaposis Sarcoma. Mannen hade bl.a en ovanlig lunginflammation, samt svampinfektion i tarmen och läkarna stod frågande. Mannen avled efter några dagar. Sedan följde en märklig utveckling fall efter fall uppdagades, bara män och bara homosexuella. San Francisco var en hårt drabbad stad, där man lokaliserade stans bastuklubbar som en säker smittkälla. Där höll många homosexuella hus och där förekom också sexuella kontakter. I USA ville man skylla problemet på de homosexuella, och förutom att anklaga dessa människor för att vara mindre värda, så stängde man även bastuklubbarna. Detta rev upp en stor klagostorm och bögarna demonstrerade kraftfullt utan framgång. Myndigheterna mörklade sjukdomen och menade att det var en bögsjukdom. Inga pengar till forskning anskaffades och sjukdomen fick sitt första namn, GRID (Gay-related immunodefiency). Ingen större medial uppmärksamhet förekom. Men så en dag kom chocken, en kvinna dog i det som hade varit en bögsjukdom och helt plötsligt slog sjukdomen upp nya portar, sjukdomen blev uppmärksammad och nu började helt plötsligt forskning bedrivas. Samtidigt som nya fall världen över droppade in. 1983 lokaliserades viruset, ett sk retrovirus. Ett långsamt utvecklande virus som lagras i kroppen arvsmassa. Forskaren Robert Gallo (USA) blev först erkänd att ha stått för upptäckten. Men i efterhand har det konstaterats att franska forskare var först, och efter mycket om och men så fick de finna sig i att dela på utmärkelsen. Det dröjde dock innan blodbankerna ville HIV-testa blodgivare, vilket gjorde att många helt i onödan blev smittade. Sjukdomen kom sedan att få namnet HIV (Humant immunbristvirus) på svenska.
I efterhand har man funnit nedfrysta blodprover som påvisat HIV, redan från 1959. Dessa kom från en engelsk sjöman som rest runt mycket i Afrika. Många forskare tror också att viruset härstammar från någonstans i just Afrika.
HIV/AIDS
HIV och AIDS (Acquired Immunodeficiency Syndrome), på svenska (Förvärvat immunbristsyndrom), är inte samma sak. Detta är viktigt att påpeka, då det råder stor förvirring bland allmänheten angående begreppen. Det är HIV som är själva sjukdomen, det vill säga det virus som sakta men säkert förstör immunförsvaret. HIV är med andra ord själva sjukdomen. Hade världen bara haft HIV som enda virus och inte heller haft några bakterier, då hade vi heller inte behövt vårt immunförsvar. Alltså skulle HIV varit helt ofarligt.
AIDS är slutfasen av en HIV-infektion, AIDS orsakas av många olika virus/bakterier som blir livsfarliga då HIV brutit ner immunförsvaret till en så låg nivå att det knappt existerar. I vanliga fall stöter vårt immunförsvar bort alla harmfulla virus/bakterier. Saknar man immunförsvar, som vid AIDS, kan en vanlig förkylning bli livsfarlig. AIDS-stadiet uppkommer först efter flera år av en HIV-infektion. Det krävs minst tio symptom på nedsatt immunförsvar för att diagnosticeras som AIDS-sjuk.
Tiden mellan HIV-smitta och AIDS varierar från person till person. Inkubationstiden är beräknad till i genomsnitt 10 år, förutsatt att inga bromsmediciner satts in. Det finns idag inget botemedel (vaccin) som kan bota denna dödliga sjukdom. Till mångas glädje finns det sedan 1996 (i USA sedan 1986) bromsmediciner som minskar mängden cirkulerande virus i kroppen och därmed förlänger tiden från HIV till AIDS betydligt. Det finns personer som har kunnat leva ett normallångt liv med hjälp av bromsmediciner. Medicinerna har ofta stora biverkningar, risken finns också att HIV-viruset ska bli resistent mot bromsmedicinerna. För att förhindra detta, försöker man hela tiden förändra bromsmedicinerna och kombinera dessa på olika sätt.
Smittvägar och riskzoner
Den i särklass vanligaste smittvägen är sexuell kontakt. Smittan kan också överföras från moder till foster, eller spädbarn via modersmjölken. Sprutnarkomaner som delar orena sprutnålar ligger också i riskzonen. Tidigare fanns också en risk att smitta överfördes vid blodtransfusioner och transplantationer. I Sverige har obligatoriska HIV-test på blodgivare varit lagstadgade sedan 1985.
Risken för att smittas vid samlag kan uppskattas enligt följande : 0,1%–0,3% för den passive vid ett analt samlag och 0,03 % för den aktive. 0,08%–0,2% för kvinnan och 0,03%–0,09% för mannen vid ett vaginalt samlag. När det gäller risken vid delning av orena kanyler respektive vid stickskador ligger smittorisken på 0,9 % respektive 0,3 %. Risken vid oskyddat oralsex förefaller lägre än vid anala och vaginala samlag.
Anledningen till att kvinnor löper större risk, tros bl.a vara att de har större slemhinneyta och därav också fler celler som kan ta upp viruset.
Att kramas och vara social med en HIV– eller AIDS-sjuk är helt ofarligt. Rent tekniskt är det möjligt att bli smittad via kyssar, men risken att smitta ska finnas i saliv är så osannolik, fram till idag finns inte ett enda dokumenterat fall av just den överföring via kyssar. Sex utan kondom är däremot riskfyllt.
HIV är mest smittsamt i början och slutet av infektionen.
Anledningen till att många läkare och anhöriga har munskydd när de hälsar på den AIDS-drabbade är risken för att smitta den AIDS-drabbade med till exempel förkylning, som för den sjuke kan vara livshotande.
Idag lever ca 3200 personer med HIV/AIDS i Sverige.
Symptom
Symptomen vid en HIV-infektion behöver inte alltid visa sig. Bara i ca 20 % av fallen upptäcks symptom. 1–4 veckor efter smittotillfället kan speciella tillfälliga hudutslag uppträda. Andra symptom är cirka en till en och en halv veckas halsont, liten men konstant huvudvärk och i vissa fall förstoring av lymfkörtlar. Men i många fall märker man bara av en längre periods förkylning samt lätt feber, vilket gör att den smittade ibland inte ens tänker tanken på HIV-infektion och då inte testar sig. I resten utav fallen ses alltså inga tecken på infektion.
Det går i medeltal 10 år innan HIV-infektionen förstört tillräckligt med immunförsvarsceller så att stadiet AIDS uppstår. Vid denna fas börjar många symptom visa sig, såsom cancertumörer, svampinfektioner i mun och svalg, och en speciell hudcancer som kallas Kaposis Sarcoma. Kaposis Sarcoma är en mycket fruktad cancer och har ett mycket skräckinjagande utseende med stora mörk brun/lila utslag över hela kroppen. Andra symptom som för eller senare visar sig är en speciell lunginflammation samt en tydlig avmagring. Den AIDS-drabbade känner sig helt utmattad och varje litet virus eller bakterie blir helt plötsligt livsfarligt för den AIDS drabbade.
HIV 1 och HIV 2
I nästan hela världen bortsett från Sydafrika härjar HIV-typ 1 virus.I Sydafrika alltså HIV-typ 2-virus. Dessa olika varianter är lika farliga men det finns en tydlig skillnad. Typ 2-varianten ger så gott som alltid tidiga symptom till skillnad från typ 1 varianten.
Världssituationen
I Afrika söder om Sahara är AIDS en stor epidemi. Länder som Zimbabwe och Uganda är så hårt drabbade att ca 40% är döende i AIDS. I dessa länder finns inga ekonomiska tillgångar och därför inte några bromsmediciner. Många barn får aldrig växa upp med sina föräldrar.
I Uganda har barnen speciella minnesböcker där de får en bild av hur deras föräldrar var, eller föräldrarna om hur deras barn var. Det kan vara rent symboliska uttryck eller som text. Det finns en speciell grundmall för alla minnesböcker, men i detaljerna finns utrymme för variation.
AIDS-epidemin är den största epedimi som världen skådat och den ökar för varje år. Indien är det land som är hårdast drabbat.
Det finns idag fortfarande inget vaccin för sjukdomen.
