Gunnarn

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Gunnarn
Siffrorna avser orten
Landskap Lappland
Län Västerbottens län
Kommun Storumans kommun
Församling Stensele församling
Folkmängd(2000) 217
Area(2000) 86 hektar
Folktäthet(2000) 252 inv./km²

Gunnarn är en tätort i Storumans kommun i Lappland. Storumans flygplats ligger i anslutning till orten.

Gunnarn är en av de större byarna i Västerbottens läns inland och präglas av det öppna, kuperade odlingslandskapet med traditionellt grupperad bebyggelse. Det finns goda möjligheter till jakt samt fiske i klassiska Juktån och i många sjöar. Goda möjligheter till friluftsliv i skogar, vattendrag och fritidsanläggningar. Byn erbjuder bra boendemiljö med närhet till service, aktiv fritid och naturupplevelser.

Historia

Bastuträsk, är det namn som byn fick när den grundades år 1743. År 1892 ansökte Kungliga Domänstyrelsen om rätt att använda namnet Gunnarn för en del av sin kronopark. Då tillkom Kronoparken Gunnarn. Byanamnet Gunnarn kom år 1897, i samband med att Kungliga Postverket öppnade poststation i byn. Detta namn blev i första hand postadress och fick sedan ge namn åt telefon- och järnvägsstation.

Från vildmark till nyodling

Under 1950-talet företogs utgrävningar i Tjikkuträskets södra delar, omkring Vinterviken och uppemot utloppet i Juktån.

Grävningsarbetet ledde under en sommar till att man fick fram över 900 föremål från stenåldern. Fynd som daterats till 6000 till 7 000 år gamla hittades. De system av fångstgropar som finns omkring vår by, vid Kvarnmörkan, Slåttesviken, Vallviken och Storbacken, berättar om jaktmetoden. Det torde då i första hand ha gällt älg och vildren. I de föremål som hittades spårar man östlig påverkan. En kniv med fågelhuvud och en annan med ett älghuvud i skaftet hör till de finare fynden. Tidigare har fynd gjorts av stenyxor och liknande, i de uppodlade delarna av byn.

Under sommartiden har fiskare från Granön sökt sig till fiskevattnen vid Åskiljan, Badstuträsket, Mörtträsket och Skarfsjön. Ett företag, som man kan tycka krävde stor insats, men ändå må ha gett god utdelning då det pågick under ett par hundra års tid.

Det finns stora luckor i vårt kunnande om bygdens urbefolkning, fram till den tid då vi finner Mårten Nilsson i Uhmbyn, som skattelapp på Badstuträsklandet.

Omkring år 1705 förekom en stöld av ett antal "gieddlagnar" ur ett låst stabbur vid Badstuträsket. Samtidigt brändes en fiskarebastu ner. En man vid namn Nils Nilsson åtalas och döms för detta brott år 1712 vid ting i Lycksele. Denna tingshandling daterar sig till en tid som vi kan säga utgör slutskedet av bygdens vildmarkstid. Ännu har ingen hacka satts i marken vid Bastuträsket. Endast några lappvallar vittnar om att här lever någon same som flyttar mellan sina betesområden. Huvudnäringen är fiske i sjöarna.

1743 lästes Johan Thomassons tillstånd om anläggande av nybygge upp vid tinget. Föga anade någon att en ny tid var i antågande. Vid sjön Bastuträsket skulle det snart växa upp en stor bondby.

En by som under sin storhetstid skulle komma att kallas Lappmarkens kornbod.

Källa: Byaboken "Bastuträsk- Gunnarn 250 år" Länk till mer information: http://www.storumanbyar.se/default.asp?path=4096&pageid=24326


Personliga verktyg