Gustavsberg, Värmdö kommun
Från Rilpedia
| Gustavsberg, Värmdö kommun Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
|
||||
| Läge | ||||
| Landskap | Uppland | |||
| Län | Stockholms län | |||
| Kommun | Värmdö kommun | |||
| Folkmängd(2005) | 9 682 invånare | |||
| Area(2005) | 391 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 12 aug 2008) | ||||
Gustavsberg är en tätort och centralort i Värmdö kommun, 22 kilometer öster om centrala Stockholm. Av Värmdös cirka 35 000 invånare bor ungefär 10 000 i Gustavsberg.
Innehåll |
Kommunikationer
Länsväg 222 går som motortrafikled strax söder om Gustavsberg. Allmänna kommunikationer utgörs av SL:s busslinjer 420,422,425,425x,428-430 och 474 (från centrum). Snabbaste resan från centrum till Stockholms kommun tar 21-26 minuter.
Geografi
I Gustavsberg finns bostadsområderna Höjdhagen, Hästenhagen, Lugnet, Björnkärret, Borte Hästhagen, Holmviksskogen, Ösbydalen, och Farstaslott.
Historia
Gustavsberg hette tidigare Farsta men ägaren av Farsta slott, Gabriel Oxenstierna, ändrade namnet 1640 för att hedra sin far Gustaf Oxenstierna. Gustavsbergs kommun och församling bildades 1902 genom en utbrytning från Värmdö. År 1952 införlivades Ingarö i Gustavsbergs kommun, och år 1974 gick Gustavsberg upp i Värmdö kommun.
Porslinsfabriken
Gustavsbergs egentliga historia inleddes 1825 när dess porslinsfabrik grundades. Den snabbt växande bruksorten kom att domineras av progressiva brukspatroner som gjorde Gustavsberg till ett mönstersamhälle. Den mest betydande av dessa var Wilhelm Odelberg som var verksam från 1869 till 1920-talet och som även var konservativ riksdagsman. Han styrde över Gustavsberg i en patriarkalisk anda och för att slippa inblandning från Värmdös kommunalpolitiker såg han till att Gustavsberg bildade en egen kommun 1902. Villkoren för arbetarna var då så goda i Gustavsberg att det dröjde till 1919 innan en fackförening bildades där, det vill säga nästan en mansålder senare än i övriga Sverige. Dess bildande sågs med oblida ögon av fabriksledningen. År 1938 såldes fabriken till KF. Formgivaren Stig Lindberg och keramikern Lisa Larson var verksamma vid denna fabrik.
Kooperationens roll i Gustavsberg
1919 bildades Gustavsbergs Konsumtionsförening U.P.A. som blev början till ett brukssamhälle byggt på kooperativa inslag. Konsumbutiker växte snabbt upp och fanns i de flesta bostadsområdena. År 1942 ordnade den KF-ägda porslinsfabriken daghem åt de anställda. Konsumföreninegen fortsatte under dessa år att expandera och drev möbelvaruhus, pappershandel, skobutik samt klädaffär i egen regi. De fastigheter som byggdes var ofta kooperativa bostadsrätter. I privata entreprenörers frånvaro fick Gustavsberg sin egenart av ett kooperativt samhälle, där kommunledningen ofta fick intressen i föreningen. Ingenstans i Sverige blev kooperationen och dess idéer starkare än i Gustavsberg. Samhället hade sina likheter med Robert Owens idealsamhälle.
Arkitektur
Gustavsberg är mest känt för sin porslinsfabrik men har även en riksbekant byggnad vid namn Runda huset. Det byggdes på 1950-talet som ett kommunalhus och inhyser numera kommunbiblioteket. Som namnet antyder är det helt runt och har ett utseende som påminner om en citronpress. Byggnaden är ritad av arkitekt Olof Thunström. Denne KF-arkitekt hade också svarat för den byggnation som uppstod i samband med brukets expansion under 1940-talet.
Under 2000-talets första år byggdes delar av fabriksområdet om till kontor och bostäder med utmärkt läge vid hamnen, där även butiker och restauranger tillkom. År 2005 invigdes en ny galleria i Gustavsbergs centrum.
Kända Gustavsbergare
Musikgruppen Noice är uppvuxna i Gustavsberg
Referenser
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
Externa länkar
- AB Gustavsberg (porslinsfabriken)
- Gustavsbergs hamn (Gustavsbergs hamn)
