Grekiska siffror

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Grekiska siffror syftar som regel på det joniska talbeteckningssystemet, där de grekiska bokstäverna används för att skriva tal. I modern grekiska används detta system mest för ordningstal, annars används arabiska siffror.

Grekiska siffror finns belagda cirka 4000 år tillbaka i tiden. Talbeteckningssystemet har dock skiftat över tiden, och åtminstone fyra olika system har använts. Alla fyra har på något sätt använt talet tio som en bas.

Tidigaste talbeteckningssystemen

Huvudartikel: Talbeteckningssystemet i Linear A och Linear B

Talsystemet i Linear A och Linear B användes i Grekland och i den minoiska kulturen på Kreta ungefär från 2000-talet f.Kr. till 1200-talet f.Kr. På Cypern användes det ända till 200-talet f.Kr. Det var ett enhetssystem, där tecknen klumpades ihop med det antal som krävdes för att ett tal skulle kunna bildas genom addition av symbolernas värde.


1	10	100	1 000	10 000	1986

Det attiska talbeteckningssystemet

Huvudartikel: Attiska talbeteckningssystemet

Det attiska eller herodianska talbeteckningssystemet utvecklades ungefär samtidigt med det grekiska alfabetet, på 800-talet f.Kr, och användes fram till 200-talet f.Kr. Systemet påminner om romerska siffror. Det använde särskilda symboler för talen 1, 5, 10, 100, 1 000 och 10 000. Genom att kombinera dessa både additativt och multiplikativt kunde man bilda övriga tal.


1	5	10	50	100	500	1 000	5 000	10 000	50 000

En skillnad mot romerska tal är att siffrorna alltid adderas, det går alltså inte att skriva 9 som romarna gjorde med IX (9 = 10 - 1).

Talet 1986 skrivet med herodianska siffror.

Det joniska talbeteckningssystemet

Huvudartikel: Joniska talbeteckningssystemet

Under 500-talet f.Kr. skapades ett nytt talsystem i grekiska Jonien. Det kom i allmänt bruk i den hellenistiska världen under 200-talet f.Kr. Det används än idag, dock bara som ordningstal för kungar, fotbollsdivisioner, lagar och liknande, ungefär som romerska siffror används i västeuropa.

Talsystemet använde de 24 bokstäver i det nuvarande grekiska alfabetet, samt tre äldre bokstäver för att beteckna tal. De första nio symbolerna fick då beteckna talen 1-9, nästa nio betecknade tiotalen 10-90 och de sista nio hundratalen 100-900. Ingen symbol för talet noll fanns. Talen bildades sedan additivt utifrån dessa symboler.

Joniska siffror
1	Α	α	Alfa	10	Ι	ι	Jota	100	Ρ	ρ	Rho
2	Β	β	Beta	20	Κ	κ	Kappa	200	Σ	σ	Sigma
3	Γ	γ	Gamma	30	Λ	λ	Lambda	300	Τ	τ	Tau
4	Δ	δ	Delta	40	Μ	μ	My	400	Υ	υ	Ypsilon
5	Ε	ε	Epsilon	50	Ν	ν	Ny	500	Φ	φ	Fi
6	Ϝ	ϛ	Digamma → Stigma	60	Ξ	ξ	Xi	600	Χ	χ	Chi
7	Ζ	ζ	Zeta	70	Ο	ο	Omikron	700	Ψ	ψ	Psi
8	Ε	ε	Eta	80	Π	π	Pi	800	Ω	ω	Omega
9	Θ	θ	Theta	90	Ϙ	ϟ	Koppa	900	Ϡ	ϡ	Sampi
Klassiska siffror som versaler, moderna som gemener.

Systemet har förändrats något under tidens gång. Framför allt har digamma bytts ut mot stigma, vilket i sin tur kan skrivas som en sigma-tau digraf i modern grekiska. För att indikera tal används idag en apostrof till höger om talet. Tal mellan 1 000 och 10 000 skrivs med de någon av de tio första siffrorna, och en låg apostrof till vänster.

1986 med moderna joniska siffror.