Gråtande barn
Från Rilpedia
Gråtande barn kallas en grupp tavlor målade av den italienska konstnären Bruno Amadio (1911- 1981). Dessa kom att massproduceras, ofta utan hans tillstånd, och sättas upp i många hem runt om i världen, från 1950-talet och framåt. Bara i Sverige såldes 1,5 miljon av dessa.[1]. Bruno Amadio, signerade dessa tavlor G. Bragolin.
I september 1985 skrev den brittiska tidningen The Sun en historia om att brandmän ofta hittade dessa tavlor i utbrända hus, och att brandmänen själva därför aldrig skulle ha dem hemma. Detta ledde till att folk trodde att det låg en förbannelse över tavlorna och tidningen anordnade bål där tavlorna slängdes. Rykten spreds att konstnären hade plågat barnen för att måla dem gråtande och att det därmed låg en förbannelse över dem.[2] I själva verket hade Amadilo endast målat av en blunddocka i olika klädesplagg och hämtat inspiration till ansiktet ur en konstbok med Anders Zorn-målningar.
Se även
Källor
Märta Holkers har skrivit uppsatsen Gråtande barn. Populära väggdekorationer under 1970-talets slut om Amadilos verk.
