Samedräkt
Från Rilpedia
Samedräkten, eller kolten, är en traditionell färgrik utstyrsel som bärs av samer vid såväl högtidliga tillfällen som i arbetet. Den blåa färgen dominerar ofta över den röda, och dräkten är utsmyckad med röda band, väverier, tennbrodyrer. Kragen är ofta hög.
Traditionellt har mössan karakteriserat vilken sameby man kommer ifrån. Mer specialiserade tillbehör inkluderar även skor och bälten.
Innehåll |
Historik
Samedräkten har under århundraden burits av samiska kvinnor och män. Traditionellt består dräkten av kolt, byxa med långa ben och dragsko, huvudbonad, bälte, barmkläde och renskinnsskor.
Material
Dräktvariationer
Nordsamisk dräkt
Nordsamernas kolt kallas gákti och är traditionellt oftast gjord i skinn, kläde eller vadmal i blå nyanser, särskilt mörkblå. Dekorationerna på kolten är mestadels i gult och rött men även gröna och blå inslag förekommer. De nordsamiska koltarna har flerdelat ryggstycke medan framstycket är helt.
- Kvinnans kolt varierar i längd från knäkort till långt ner på vaderna. Många av de nordsamiska kvinnornas koltar är veckade. Ryggen är dekorerad med band i de samiska färgerna och längst ner och vid slutet av ärmarna dekoreras kolten med rött och/eller gult band.
- Den V-ringade halsöppningen täcks runt om med rött kläde och dekorationer i samma stil som den övriga klädnaden. En fransad sjal i många färger används ofta. Den läggs över axlarna och knäpps framtill med silverknappar.
- Mannens kolt varierar också i längd men är i regel kortare än kvinnans. Dekorationen är likadan som hos kvinnorna men klädet är oftast bredare. Koltens öppning hålls ihop med ett silverspänne eller garnflätor och kragen är mellan fem och tio centimeter hög. Den är dekorerad överensstämmande med resten av dräkten. Innanför öppningen bärs en halsduk eller ett barmkläde, ofta i en avvikande färg.
Kvinnorna använder i regel vanliga strumpbyxor till kolten, männen byxor i tyg eller skinn. På vintern används gálsoga eller bittut, särskilda byxor gjorda av skinn från renens ben. Den typiska "lappmössan" med en stor röd tofs är nordsamisk och används endast av männen. Övriga mössor varierar i snitt och utseende beroende på område, men kvinnans mössa är oftast diskretare än mannens.
Även den speciella "lappskon" är nordsamisk. Egentligen heter skorna čázehat och är sydda av avhårat skinn och nuvtagat, vilka i sin tur är sydda av renbellingar. Čázehat är de traditionella skorna tillhörande gákti, men även andra skor kan användas. Skobanden är vävda med vit eller gul botten och röda mönstertrådar. Mönstret skiljer sig åt mellan män och kvinnor.
Centralsamisk dräkt
Sydsamisk dräkt
Sydsamernas kolt kallas gápta och är oftast gjord i kläde. Färgen varierar mellan klarblå och svart. Längst ner i södra Sápmi kan dekorationsbanden vara taggade. Den sydsamiska dräkten har större skillnader mellan mannens och kvinnans kolt än den nordsamiska. Både dekorationen och längden är olika.
- Kvinnans kolt behöver inte nödvändigtvis vara blå och materialet kan variera. Vanligast är dock kläde. Vissa familjer har en liten krage i samma färg som övriga kolten, medan andra inte har någon krage alls. Framtill är kolten v-ringad och kantad med rött och grönt kläde och, i vissa fall, rött och blått. Några familjer har även inslag av gult.
- Mannens kolt är kortare än kvinnans. Framtill är kolten vanligen delad och dekorerad, tillsammans med kragen, i rött, grönt och/eller blått. Det finns också en hopsydd variant av kolten. I höjd med midjan och neråt är det vanligt att dekorationsfärgerna byter plats med varandra. Männens krage är kring fem centimeter hög. Beroende på område kan den antingen ha en botten i rött eller i samma kulör som kolten. Ärmkanterna är dekorerade likadant som kolten i övrigt. I vissa sydsamiska områden har man även en klädesbård en bit ovanför ärmens nederkant.
Sydsamerna bär byxor av tyg eller skinn.