Frihetens grundvalar
Från Rilpedia
Frihetens grundvalar (The Constitution of Liberty, 1961) är en bok av den liberale ekonomen Friedrich von Hayek. I boken diskuterar författaren vilka institutioner som behövs i ett fritt samhälle. Boken är uppdelad i tre delar: Frihetens värden, Frihet och lag samt Friheten i välfärdsstaten.
Innehåll |
Frihetens värden
I den första delen skriver han bl a om hur viktigt det är för en mänsklig civilisation att prova sig fram med olika lösningar på problem. På samma sätt har existerande seder och traditioner vuxit fram under generationer av experimenterande. Det är därför viktigt att respektera dessa arv från tidigare generationer, just därför att de har provats fram under konkurrens.
Hayek framhåller också betydelsen av en välutbildad och förmögen elit i samhället, bland annat för att de ska kunna satsa sitt kapital i riskprojekt, och för att en ekonomiskt oberoende överklass är den som lättast kan komma med nya idéer och åsikter.
Allt detta kan tolkas som att Hayek är konservativ, men det förnekar han starkt. I en bilaga till boken titulerad "Varför jag inte är konservativ" förklarar han att han är liberal, inte konservativ. Det finns delar i vad han kallar konservatism som han tar avstånd från, bland annat föraktet för demokratin och att man ska bevara politiska institutioner bara för att de redan finns.
Frihet och lag
Den andra delen av boken tar upp hur viktigt det är i ett samhälle att det politiska livet styrs av lagar som är förutsägbara och lika för alla. Författaren skriver att det är viktigt att lagarna är abstrakta, och att alla beslut som myndigheter tar ska regleras i lagar och gå att överklaga i domstol. Hayek är mycket orolig för att myndigheterna ska få för mycket makt. Han skriver också om vikten av en författning som garanterar vissa grundläggande rättigheter.
Friheten i välfärdsstaten
Den tredje och sista delen handlar om några moderna företeelser i västvärlden, som fackföreningar, statliga försäkringar och stadsplanering. Hayek vänder sig emot alla former av regleringar av exempelvis hyror och löner. Han tycker att det är acceptabelt att staten tillhandahåller exempelvis utbildning, bara staten inte förbjuder andra aktörer att erbjuda utbildning, och på så sätt hindrar andra aktörer från att komma med nya idéer och lösningar.
Författaren argumenterar också emot alla former av omfördelning av inkomster. Det innebär att han också är emot progressiv beskattning. Sitt motstånd mot detta härleder han ur likheten inför lagen. Han ser det som en viktig princip att alla ska betala lika stor andel av inkomsten i skatt.
