Från Rilpedia

Josefus (hebreiska Yosef ben Matitjahu, latin Flavius Iosephus), född 37 eller 38 e.Kr., troligen död kort efter år 100, var en judisk historiker.

Josefus två viktigaste verk är Om det judiska kriget (han upplevde själv Jerusalems förstöring år 70) och Judisk historia. Båda dessa ger ovärderlig information om hans tids judendom. Han anses vara den förste utombibliska författare som nämner Johannes Döparen, Jesus och Jakob ”Herrens broder”.

Innehåll 1 Liv 2 Verk 2.1 Peri tou Ioudaikou polemou ("Om det judiska kriget") 2.2 Ioudaike archaiologia ("Judiska fornminnen") 2.3 Pros Apiona ("Mot Apion") 2.4 Självbiografi (Josephi Vita) 3 Jesus enligt Josefus 4 Källhänvisningar 5 Externa länkar 5.1 Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik 6 Litteratur

Liv

Josefus föddes 37 eller 38 som son till Mattias, en kohen (judisk präst). Han berättar att han efter tre år som lärjunge hos någon ökenlärare Bannus, vid nitton års ålder valde fariséernas parti. År 63 besökte han Rom som ombud för att överklaga något ärende hos kejsaren. Efter återkomsten till Judéen sökte han motarbeta sina landsmäns upprorsplaner mot romarna; men då upproret icke dess mindre utbröt, slöt han sig till det fosterländska partiet och övertog befälet i Galiléen. Efter försvar i fästningen Jotapata blev han i juli 67 tillfångatagen och överlämnad till den romerske överfältherren Vespasianus, vars ynnest han lyckades vinna. Han var sedermera Titus följaktlig under Jerusalems belägring och uppmanade förgäves sina landsmän till underkastelse. År 71 kom han med Titus till Rom, blev romersk medborgare och tog efter kejsarfamiljen namnet Flavius. Han är en av relativt få källor till beskrivning av tidens romerska krig, taktik och armékonstellation. Emellertid bedöms han ofta som han opålitlig, och anses frisera sanningen både för att behaga (de romerska) läsarna och för att förhärliga sig själv i den måtto han deltager i händelserna.

Verk

Peri tou Ioudaikou polemou ("Om det judiska kriget")

I Rom skrev Josefus först om det judiska kriget på sitt eget språk, antagligen för judiska grupper i mellanöstern. Sedan skrev han kring 75 ett verk i sju delar på grekiska. Det beskriver tiden från Judas Mackabeus till Jerusalems fall.

Ioudaike archaiologia ("Judiska fornminnen")

Josefus skrev vidare, och vid år 94 hade han avslutat ett verk på 21 delar som är mest känd under den latinska titeln Antiquitates Judaicae. Han börjar vid skapelsen och avslutar med sin nutidshistoria.

Pros Apiona ("Mot Apion")

Självbiografi (Josephi Vita)

Josefus vita är ett försvarsskrift mot Justus av Tiberias, som i sin bok om den judiska revolten hade skrivit mindre fördelaktigt om Josefus roll. Vitan publicerades som appendix till Antiquitates. En självbiografi är det egentligen inte, eftersom bara korta avsnitt i inledningen inte handlar om Josefus agerande under månaderna i Galiléen. Samma period hade Josefus redan beskrivit i "Judiska kriget", men i apologin är bilden något annorlunda och inte helt överensstämmande med det tidigare verket.^[1]

Jesus enligt Josefus

Detta avsnitt är en sammanfattning av Testimonium Flavianum

Josefus uttalanden om Jesus (främst den i Judisk historia 18.3.3, det s.k. Testimonium Flavianum, den andra återfinns i Judisk historia 20.9.1) och Jakob är problematiska. Forskare är i stort sett eniga om att åtminstone stora delar av texten Testimonium Flavianum utgör senare kristna interpolationer (exv. "Han var Messias")^[2]. Ändå anser vissa forskare att stycket innehåller tillräckligt med okontroversiella uppgifter om Jesus, samt för kristna ovanliga beskrivningar av Jesus (exv. att kalla honom "en vis man"), att stycket i sin helhet bedöms ha historisk förankring.^[3] Andra forskare anser att stycket helt eller delvis är en senare interpolation, d.v.s. förfalskning gjorda av kristna skrivare som gjorde avskrifter av texten innan boktryckarkonsten uppfunnits^[2]. Texten utgör därmed en utombiblisk källa om uppmärksamhet som väcktes av Jesu liv och verksamhet på 30-talet.^[3] Josefus skrev Judisk historia flera årtionden efter Jesu död och texten anses därför inte ge någon säker historisk information om Jesus.^{[källa behövs]}

Källhänvisningar

1. ↑ Moses I. Finley: Josephus : The Jewish War and other selections from Flavius Josephus, 1964. 
2. ↑ ^{2,0 2,1} Steve Mason Josephus and the New Testament, Hendrickson Publishers, 2003
3. ↑ ^{3,0 3,1} Theissen, Gerd & Merz, Annette, The Historical Jesus: A Comprehensive Guide. Minneapolis, Minnesota: Fortress Press 1998.

Externa länkar

Den följande diskussionen är ett arkiverat förslag om att radera nedanstående artikel. Var god modifiera inte diskussionen. Senare kommentarer i ärendet bör göras på artikelns diskussionssida. Inga fler redigeringar bör göras nedan.

Resultatet av diskussionen blev att koncensus saknas om radera eller infoga och enligt principen att välja det mildaste alternativet infogas artikeln. --Kruosio 16 februari 2007 kl. 19.10 (CET)

Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik

• • Anmälare: StefanB 6 december 2006 kl. 17.09 (CET)
  • Motivering: Verkar vara egen forskning med egna slutsatser, men artikeln är så konstigt skriven så jag undrar vad andra tycker.

Nu har gambiern varit framme och rättat till allt

Jag håller med om att artikeln är en främmande fågel. Samtidigt är/var sidan om Finland inte helt lyckad heller. Det finns en historieskrivning om Finland men den är uppdelad på:

• Storfurstendömet_Finland
• Finska inbördeskriget
• Mellanfreden i Moskva
• Lapplandskriget
• Finland under efterkrigstiden
• VSB-avtalet (som även behandlas i Finland under efterkrigstiden

Jag har rättat till artikeln Finland och beaktat de delar som är relevanta i Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik, som alltså kan tas bort. Historieskrivningen har rättats till med lite bättre rubriker. Jag har även sett över rubrikerna rent generellt. Kort och gott har gambiern sett till att Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik kan tas bort. 83.252.52.60 2 januari 2007 kl. 04.17 (CET)

Radera

1. Wasell 6 december 2006 kl. 17.25 (CET)
2. -- MVH Svarte Riddaren 6 december 2006 kl. 17.30 (CET)
3. Dewil 6 december 2006 kl. 17.53 (CET)
4. Rosp 6 december 2006 kl. 18.35 (CET)
5. --Bruno Rosta 6 december 2006 kl. 23.51 (CET)
6. torvindus 7 december 2006 kl. 07.44 (CET)
7. Bomkia 7 december 2006 kl. 08.22 (CET) (egen forskning och en argumenterande artikel.)
8. JKn 7 december 2006 kl. 08.38 (CET)
9. Pralin 8 december 2006 kl. 21.17 (CET)
10. Riggwelter 11 december 2006 kl. 20.50 (CET)
11. Islander 12 december 2006 kl. 03.09 (CET) Håller med Dewil nedan.
12. Greverod 망눗 8 januari 2007 kl. 00.17 (CET)

Blankröst

Behåll

Infoga

1. korta ner och mindre POV och lägg in i efterkrigshistoria - Gthyni 6 december 2006 kl. 17.22 (CET)
2. rrohdin 7 december 2006 kl. 09.32 (CET) i Finland under efterkrigstiden som kortfattat säger ungefär samma sak men till skillnad från Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik saknar källor...
3. Izzy 10 december 2006 kl. 09.57 (CET) Korta ner ordentligt och infoga som en rubrik under Finland under efterkrigstiden
4. Thoasp 11 december 2006 kl. 20.10 (CET)
5. Ztaffanb 12 december 2006 kl. 12.15 (CET) Artikeln som sådan är en främmande fågel (dvs namnet är inte tillämpbart eftersom det är ställt som en fråga). Innehållet torde kunna inarbetas relativt oförändrat som en underrubrik i Finland under efterkrigstiden, eventuellt som ett tänkbart scenario vilket inte blev verklighet. Jag håller med om den kritik som framförts mot källornas tillförlitlighet men som nyligen nämndes i en artikel i SvD (Diktatorn ser till att aldrig bli ansvarig) lämnar sällan diktaturer bra källförteckningar efter sig...
6. Chincoteague 18 december 2006 kl. 12.08 (CET)
7. Angriffer 28 december 2006 kl. 00.19 (CET)
8. SingleStar 4 januari 2007 kl. 05.17 (CET)

Diskussion
Även bortsett från det nuvarande POV-mässiga innehållet (vilket jag iofs håller med om), så är både artikeltitel och ämne svårt POViga. Delar kanske kan infogas i befintliga artiklar, men jag bedömer radering som det rimligaste alternativet. //Wasell 6 december 2006 kl. 17.25 (CET)

Och vad är det för fel med det då? Källorna anges ju? Om någon har andra åsikter så vore det väl bättre att komplettera sidan? AndersG 6 december 2006 kl. 17.34 (CET)

Wikipedia ska inte innehålla egen forskning, utan bara slå fast vad som redan är känt. Alla artiklar på Wikipedia ska också skrivas ur en neutral synvinkel. Denna artikel bryter mot dessa två riktlinjer. /Grillo 6 december 2006 kl. 17.45 (CET)

Artikeln är en kort men saklig och argumenterande uppsats, komplett med källhänvisningar, och hör som sådan inte hemma i Wikipedia. Vad uppsatsen behandlar är dock ett viktigt ämne som förtjänar en plats i någon av artiklarna om Finland under och efter andra världskriget. /Dewil 6 december 2006 kl. 17.53 (CET)

OK Kan någon plocka russinen ur den och lägga in då?AndersG 6 december 2006 kl. 17.58 (CET)

Artikelns slutsatser bygger inte på de argument som framförs i artikeln. Att DFFF skulle ha planerat en statskupp är i högsta grad ifrågasatt. Artikeln har heller inga källhänvisningar, förutom några få meningar. Jag kan inte se att något i artikeln bör flyttas till andra artiklar. Thuresson 7 december 2006 kl. 00.35 (CET)

Visst finns där väl källhänvisningar, men då artikeln omedelbart föreslogs för radering så avtog mitt intresse för att komplettera denna. Har dock nu kompletterat med flera källhänvisningar AndersG 7 december 2006 kl. 10.51 (CET)

Det står inte heller att DFFF skulle ha planerat en statskupp. Planerna fanns i Moskva och detta finns det källor till.AndersG 7 december 2006 kl. 10.52 (CET)

"I de myckna skriverierna om förmenta planer på en kupp våren 1948 har man inte kunnat presentera någonting konkret om vare sig yttersta vänsterns eller yttersta högerns avsikter. Om det har funnits någon eld under kuppryktenas rök har det varit fråga om små lågor, snarare intentioner och förhoppningar hos enskilda personer eller små grupper snarare än om allvarligt syftande företag." (Osmo Jussilla m.fl. "Finlands politiska historia 1809-1998", Schildts 2000, sida 280). Thuresson 7 december 2006 kl. 12.29 (CET)

Det beror ju på hur man väger det, men om man läser Zjdanovs ord (enligt Milovan Djilas, Conversations with Stalin (New York; Hart-Davis 1961)) och Yrjö Leinos ord, samt kombinerar det med ad som hände i Östeuropa så ser jag inte hur man kan dra någon annan slutsats.

Jag kan inte se den "egna forskningen" i artikeln. Däremot är namnet inte så bra och texten kan väl kanske skrivas något neutralare, men temat är ofta återkommande när man läser finsk historia. Att Finlands oberoende inte var säkrat, var åtminstone i de äldre verk jag läst en allmän synpunkt. Läs gärna Paasikivis dagböcker för att se hur mörkt han tidvis såg på situationen. /rrohdin 7 december 2006 kl. 09.32 (CET)

Ge gärna förslag på ett neutralare namn. Tyckte själv att det var frågan om ett "sidospår" och däför inte hörde hemma i Finland under efterkrigstiden. AndersG 7 december 2006 kl. 10.51 (CET)

Slutsatserna är inte källhänvisade tex, så i nuläget betraktar jag dom som egen forskning. Och artikeln borde inte döpas om, informationen borde snarare infogas på en sida om finlands och rysslands förhållande. --Bomkia 5 januari 2007 kl. 09.37 (CET)

Var god modifiera inte diskussionen ovan.

• The Works of Flavius Josephus (Whistons översättning)

Litteratur

• Erik Lycke: Flavius Josephus: mer romare än jude, Atlantis, 1999. ISBN 91-7486-722-9.