Fersenska palatset
Från Rilpedia
Fersenska palatset är en byggnad på Blasieholmen i Stockholm och för närvarande en del av Handelsbankens huvudkontor.
Fersenska palatset är även känt under namnen från andra tidigare ägare; Wachtmeisterska, Sörensenska och även Sörenska palatset eller huset.
Historia
Palatsets äldsta delar grundlades år 1634 som Kronans amiralitetshus.Det var en ståtlig byggnad som var trevåningar högt och som byggdes av murarmästaren Hans Ferster, nyligen inflyttad från Tyskland. Huset donerades kort därefter av drottning Kristina till riksstallmästaren Hans Wachtmeister af Björkö som påbörjade arbetet med att förvandla huset till ett beboeligt barockpalats
Här bodde från mitten av 1700-talet den grevliga familjen von Fersen efter vilken palatset fått sitt namn. Det gamla Wachtmeisterska palatset byggdes då också om under ledning av arkitekten Carl Hårleman. Louise von Fersen, gift med greve August Gyldenstolpe, var den sista ägaren inom ätten von Fersen.
Fastigheten såldes1865 till byggmästaren Johan Andersson av vilken den förmögne industrimannen Niels Georg Sörensen köpte 1872 det gamla Fersenska palatset. Sörensen anlitade 1881 arkitekten Adolf Emil Melander för modernisering av palatset, och arkitekten och överintendenten Helgo Zettervall medverkade till utformningen av fasaden. Huset om- och tillbyggdes till hyrespalats i nyrenässans.
Samtida tidningar skrev bland annat om inredningen: ”Tjugofyra bostadsvåningar av delvis mycket stora dimensioner, inalles 206 rum med kök, förutom stallar, vagnshus, tvättstugor m.m.” ; ”Alla badrum är ständigt försedda med både kallt och varmt vatten, detta senare medelst från reservoarer i köksspisarna gående ledningar av kopparrör” ; ”I hvarje våning finnas två engelska vattenklosetter, hvarförutan dylika för betjäningen finnas i särskilda rum å nedre botten. Alla skafferier äro försedda med fasta isskåp.” Hyresgäster var bland andra under en tid greveparet Walther och Wilhelmina von Hallwyl som bodde här innan uppförandet av det Hallwylska Palatset på Hamngatan. Enligt grevinnans efterlämnade anteckningar var det en konflikt med hyresvärden om att installera elektrisk belysning i fastigheten som blev orsaken till att hon bestämde sig för att bygga sitt eget palats. Sörensen förbjöd även användandet av papperstapeter då dessa kunde innehålla höga halter av arsenik i färgen.
1916 upphörde den enskilda ägarperioden då Sörensen sålde fastigheten till sitt företag Säfveån AB. Även fastighetsbeteckningen ändrades, 1923 erhöll kvarteret det nya namnet Fersenska Terrassen och tomtens beteckning blev nummer 1.
Det Sörensenska huset förvärvades 1935 av Försäkrings AB Skandia Freja och övergick därefter i Handelsbankens ägo 1966. Under ledning av arkitekterna Torsten Attarp och Erik Hjalmarsson genomförde Handelsbanken en genomgripande restaurering 1974-76 där de bevarade och förde vidare byggnadsverkets mer än tre hundra år gamla traditioner. Man gjorde inga ingrepp som radikalt förändrade dess karaktär utan anpassade varsamt byggnaden för aktuell användning. I den östra delen av tomten, mot Stallgatan och Blaiseholmstorget uppfördes en tillbyggnad av Carl Nyrén.
I litteraturen
Palatset har en viktig roll i Stieg Trenters deckare Lek Lilla Louise där en man hittas mördad i palatset och mördaren misstänks ha flytt uppför samma trappa som Axel von Fersens syster flydde efter lynchningen av brodern.
Källa
- Fersenska palatset av Anna von Ajkay (1977) ISBN 91-1-774102-5
|
||||||||||||||
