Fatty Arbuckle
Från Rilpedia
Roscoe Conkling Arbuckle, född 24 mars 1887 i Smith Center, Kansas, USA, död 29 juni 1933 i New York City, New York, USA, var en amerikansk stumfilmsskådespelare som fick smeknamnet Fatty (vilket han avskydde och använde bara i yrket).
Arbuckles komedier, ofta i regi av Mack Sennett, var snabba, med många scener där någon jagades av honom, ofta som polis, eller att folk fick en tårta i ansiktet, något som blivit en kliché för stumfilmen som genre. Arbuckle upptäckte och gjorde Buster Keaton till en stjärna, och de två blev mycket goda vänner. I sin självbiografi beskiver Keaton Arbuckle som en lekfull natur som ofta genomförde practical jokes mot Hollywoodchefer och stjärnor.
Innehåll |
Skandalen
Han var på toppen av sin karriär då den s.k "Fatty Arbuckleskandalen" inträffade. Han och två vänner for till San Francisco 3 september 1921, de tog in på ett hotell och bjöd upp ett antal kvinnor till sin svit, däribland skådespelerskan Virginia Rappe. Det sades att en flaska hade "körts in" i hennes underliv under en sexlek; hon blev allvarligt sjuk och hotellets läkare konstaterade att hon var kraftigt berusad och tre dagar senare avled hon.
San Franciscos distriktåklagare Matthew Brady anklagade då Arbuckle för våldtäkt eller våldtäktsförsök och gick ut i pressen med ett uttalande om detta, trots att obducenten inte kunde finna spår efter något övergrepp. Under rättegången vittnade Arbuckle om att han funnit Rappe kräkandes och skrikandes av smärta inne i badrummet och att han hjälpt henne till en säng och att han inte varit ensam med henne i mer än tio minuter.
Roscoe Arbuckles karriär ses av många filmhistoriker som en av Hollywoods stora tragedier. Trots att han friades från alla anklagelser gällande Rappe, hade saken prövats tre gånger innan han frikändes, något som tog hårt både mot hans karriär och privatliv. Under rättegångarna fanns det moralgrupperingar som krävde att Arbuckle skulle bli dömd till döden och filmcheferna manade hans vänner i branschen att inte ställa upp till hans försvar. Keaton gjorde det dock ändå och vittnade om att Arbuckle var en av de vänligaste själar han mött.
Arbuckles fall har granskats av lärde och historiker genom åren och de flesta är ense om att Arbuckle faktiskt var oskyldig. Arbucklefallet var en av tre stora skandaler som skakade Hollywood i början av 1920-talet. Detta ledde till krav på reformer mot den "osedlighet" som man ansåg att film ledde till, och en produktionskodex instiftades, även känd som Hayskodexen som innebar vissa regler och standarder för anständighet i Hollywoodfilmer.
De sista åren
Arbuckle försökte återvända till filmen, men publiken skydde honom och han sökte tröst i flaskan. Han tog även namnet William Goodrich. Keaton lät honom hjälpa till i sitt filmskapande under pseudonym, men han var svårhanterlig och irritabel.
Men trots vad många tror, slutade inte Arbuckles liv så illa. Han hade tidigare varit gift två gånger, första gången 1908-1925, andra gången 1926-1928. Det första äktenskapet, som var med filmskådespelerskan Minta Durfee, gick bra över flera år, men det andra blev olyckligt från starten.
1932 gifte han sig igen, och den här gången hade han träffat han den rätta. Samma år gjorde han tre kortfilmer under sitt eget namn, och de blev väl mottagna av publiken. Han gjorde ytterligare tre året därpå. Warner Brothers ville efter hans nya succé göra en helaftonsfilm med honom i huvudrollen, vilket han var intresserad av att göra. Olyckligtvis dog han av hjärtsvikt 29 juni 1933 i New York, dagen efter kontrakten skrivits under.
Filmografi, i urval
Fil:Fatty Arbuckle, The Butcher Boy, 1917.ogg Fil:Fatty Arbuckle, Life of the Party, 1920.ogg