Från Rilpedia

Kallas på svenska även fantasia. Under barocken var fantasi inom musiken ofta titeln på ett fritt stycke (liksom preludium respektive toccata), som mycket väl kunde inkludera en eller två fugor. Senare har det använts för längre ensatsiga framför allt pianostycken i såväl friare improvisatoriska former som komprimerad sonatform.

Exempel

J S Bach:

• Fantasi och fuga g-moll BWV 542
• Fantasi c-moll

Max Reger:

• Fantasi över koralen "Wachet auf, ruft uns die Stimme", op.52:2
• Fantasi och fuga d-moll, op.135B