FN:s Parisprinciper
Från Rilpedia
FN:s Parisprinciper började utarbetas 1991 och antogs av FN:s generalförsamling den 20 december 1993 (Resolution 48/134). I principerna fastslås vilka övergripande principer som bör gälla för att öka effektiviteten rörande de nationella institutionernas arbete med att främja respekten med Mänskliga rättigheter.
Det fastslogs bland annat att de nationella institutionerna bör kunna agera oberoende från staten samt företräda olika intressen. För att kunna agera oberoende från staten bör institutionerna ha alternativa försörjningskällor.[1]
De nationella institutionernas arbete
Tanken är att institutionerna skall granska regeringens politik för mänskliga rättigheter och föreslå förbättringar och förebygga brister. Detta för att förebygga problemen snarare än att åtgärda dem i efterhand.[2]
Källor
Fotnoter
- ↑ Svenska FN-förbundet (2003). ”Demokrati ingen garanti för mänskliga rättigheter”. http://www.sfn.se/news.asp?newsid=434&nodeid=103&iLev=1&iHasChild=0. Läst 2 juni 2007.
- ↑ Gál, K (2005). ”FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om främjande och skydd av grundläggande rättigheter: rollen för nationella institutioner och EU-institutioner, inklusive byrån för de grundläggande rättigheterna (2005/2007(INI))”. http://64.233.183.104/search?q=cache:cjSnS8WpuCwJ:www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/pr/560/560833/560833sv.pdf+FN:s+Parisprinciper&hl=sv&ct=clnk&cd=5&gl=se&client=firefox-a.. Läst 2 juni 2007.