Från Rilpedia

Förromantiken uppstod innan romantiken. I slutet av 1700-talet till början av 1800-talet.

Man brukar kalla författare som Rousseau och Macpherson för förromantiker eftersom de inte verkade under romantiken. De har däremot haft väldigt stor betydelse för romantiken. Primitivism blev en del av den Brittiska förromantiska rörelsen. Det är, enligt NE, ”… föreställningar som hyllar tidigare och enklare stadier av civilisationen.”. Återupptäckt av: Homeros, Nordisk mytologin, den medeltida riddarromanen och Shakespeare, skedde också i Storbritannien nu. Ossians Sånger (1760) James MacPherson – visade sig senare inte vara översättningar från Keltisk hjälte-epik utan påhittat. Men intresset tog fart, trots det, för äldre tider. Tanken om författaren som geni uppstod snart. "I fantasins sagoland kan geniet vandra fritt; där har det skapande kraft och kan regera självhärligt över sitt eget rike av inbillningar" skrev Förromantikern Edward Young. Kyrkogårdsromantiken växte fram – dikter som visar på livets förgänglighet och döden. En av de mest kända kyrkogårdspoeternas dikter blev, Tomas Greys Elegy Written in a Country Church Yard (1751). De Förromantiska tankarna och verken spreds från Storbritannien och vidare ut i Europa.