Färdighetsämnen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Wikipedias administratörer kan skrivskydda sidor så att de endast kan redigeras av en grupp användare. Denna funktion ska användas bara vid särskilda omständigheter, eftersom skrivskyddade sidor generellt sett anses skadliga.

Innehåll

Skrivskydd

Permanent skrivskydd

Permanent skrivskydd, skrivskydd utan tidsbegränsning, används för att skydda sidor som är mycket synliga utåt. Huvudsidan brukade vara permanent skrivskyddad, men sedan maj 2009 har den varit halvlåst (se nedan) eftersom det ansågs att endast oinloggade användare skulle behöva vara hindrade från att redigera där. Sidor i namnrymden Mediawiki, som innehåller programvarans systemmeddelanden, är dock permanent skrivskyddade för att förhindra missbruk.

Tillfälligt skrivskydd

I frågan om tillfälliga sidskydd bör administratörer undvika att redigera sidor under tiden de är skyddade. De bör inte fortsätta redigera innehållet medan folk med andra åsikter, som inte är administratörer, inte kan göra detta. Det finns däremot några tillfällen då administratörer varsamt kan bestämma sig för att redigera en sådan sida:

  • Tillägg av någon av mallarna

{{POV}}, {{Kvalitetskontroll}} eller liknande lämplig mall.

  • Återgång till en äldre version av sidan från ungefär en vecka innan redigeringskriget började.
  • Språkvård

Tillfällig låsning av sidor används för

  • artiklar utsatta för Rilpedia:Redigeringskrig. Skrivskydd ska användas för att tvinga användarna att diskutera på diskussionssidan istället för att hela tiden återställa varandras ändringar.
  • skrivskydd av en sida som nyligen blivit måltavla för ihärdig vandalisering, oftast i form av klotter.
  • att underlätta felsökning i programvaran (MediaWiki), genom att se till så en sida inte ändras under tiden.

Sidor som har hög profil, till exempel för att de länkas till från huvudsidan, för att den är ny eller för att någon annan sajt nyligen länkat till den, blir ofta vandaliserade. För att inte tumma på principen om att alla ska kunna redigera Wikipedia, bör man i sådana fall vara restriktiv med skrivskydd. Alternativa åtgärder kan till exempel vara att lägga till artikeln på sin egen bevakningslista, och själv återställa sidan efter klottrarnas härjningar.

Diskussionsidor låses inte annat än i extrema undantagsfall. Det gäller både artiklars och användares diskussionssidor. Om användare uppför sig illa på diskussionssidan, exempelvis genom att ihärdigt diskutera på destruktivt sätt, är det medel som kan tas till blockering av användaren.

Halvlåsning

Sidor kan halvlåsas, vilket innebär att endast inloggade personer som haft konto i minst fyra dagar, så kallade Bekräftade användare, kan redigera dem. Även denna funktion bör användas restriktivt, till exempel för sidor som ofta vandaliseras av olika personer, eller av någon som registrerar nya konton när de gamla blivit spärrade. Eftersom ingen halvlåsning bör ligga för evigt är det bra att tidsbegränsa den. Vid långvarig och ihållande vandalisering kan tidsperioderna ofta vara relativt långa.

En halvlåsning utestänger inte den som vill göra seriösa ändringar av artikeln från att göra detta, utan bara fördröjer det med fyra dagar - den tid det tar för ett nyskapat konto att bli bekräftat. Wikigemenskapen behöver därför normalt inte ta någon särskild hänsyn vad gäller redigering av halvlåsta sidor.

En halvlåsning utestänger heller inte robotar. Robotar uppdaterar bland annat språklänkar i artiklarna.

Förhindra återskapande

Klottersidor som gång på gång raderas men så gott som alltid återskapas, kan förhindras att återskapas av Wikipedias administratörer. Detta bör göras tidsbestämt, så inte sidor "glöms bort" i låst oskapat skick. Special:Skyddade titlar listar sådana sidnamn.

Kaskaderande skydd

Mallar som inkluderas på en skrivskyddad sida blir inte själva automatiskt skrivskyddade. Detta gör att även användare som inte är administratörer till exempel kan uppdatera den skrivskyddade huvudsidan - det mesta av innehållet ligger i mallar som bara är halvlåsta.

För att skydda även inkluderade mallar/sidor kan man välja kaskaderande skrivskydd. Det innebär att alla mallar som används på sidan skrivskyddas så att bara administratörer kan redigera dem. Det går inte att halvlåsa med kaskaderande skydd. Kaskadskyddet "står över" eventuellt annat skrivskydd av mallarna - även en halvlåst mall blir låst för alla utom administratörer om den är inkluderad på en sida med kaskaderande skrivskydd.

Andra språkversioner verkar använda kaskaderande skydd av bland annat huvudsidan, men inte svenskspråkiga Wikipedia - och när detta skrivs (april 2009) finns faktiskt inga kaskadskyddade sidor alls.

Tidigare användes kaskadskyddet för att förhindra återskapande av vissa sidor (se Rilpedia:Skyddade sidnamn samt ovan).

Skrivskydd av användarsidor

Skrivskydd av den egna användarsidan har på senare tid blivit en kontroversiell fråga. Å ena sidan är det i normalfallet mest bara användaren själv som har behov av att redigera sin användarsida, och denne skulle ju då kunna begära att sidan låses upp. Å andra sidan är det en gammal princip att hålla så stor del av wikin så öppen som möjligt.

En åsikt är att var och en får råda över sin egen användarsida, men en annan åsikt är att skrivskydd av användarsida ska vara något som man kan begära på Rilpedia:Begäran om åtgärder vilket då normalt bör beviljas. Andra menar att användarsidor inte bör skrivskyddas annat än vid behov, att man i första hand bör använda halvlåsning, och att skrivskydd av användarsidor liksom andra sidor normalt bara bör skrivskyddas tidsbestämt.

Personliga CSS- och JS-sidor, såsom användare/monobook.css eller användare/cologneblue.js, kan endast redigeras av användaren själv och administratörer så det finns mycket sällan anledning att skrivskydda sådana sidor.

Riktlinjer för administratörer

Som administratör ska man undvika att redigera sidor som skrivskyddats tillfälligt. Administratörsprivilegierna ska inte användas som ett sätt att få ett övertag och styra sidors innehåll, som inte övriga användare kan redigera. Vad gäller permanent skrivskyddade sidor bör man tänka på att övriga användare, som inte själva kan redigera sidan, också ska ha inflytande på sidornas innehåll och utformning.

När man skrivskyddar en sida av annan anledning än tillfälligt skydd mot klotter bör man alltid skriva på diskussionssidan och förklara varför. På detta sätt visar man att man satt sig in i situationen först. Generellt sett blir minst en av parterna i konflikten arga på den administratör som skrivskyddar sidan, exempelvis för att denne skrivskyddat fel sidversion. Oftast är därför den som ingriper genom sidlåsning inte den som är mest lämpad att medla mellan parterna, men det är bra att försöka hitta någon annan som kan göra det.

De enda redigeringar som är lämpliga på en sida som är låst är att lägga till en notis om att sidan är tillfälligt skrivskyddad och/eller att dess innehåll är ifrågasatt. Sidor som låses bör alltid förses med Mall:Skyddad respektive Mall:Halvlåst överst. När man lägger in en mall på en låst sida är det extra viktigt att ange detta i sammanfattningsfältet, så det tydligt framgår av versionshistoriken vad redigeringen gör.

Den som inför ett tillfälligt skrivskydd på en sida bör alltid undvika att bedöma vilken version av sidan som är bättre för att skydda denna; enda undantaget är om sidan skrivskyddas på grund av ihärdigt klotter. Om en sida låses på grund av redigeringskrig och detta har en tydlig startpunkt, kan administratören välja att återställa den sida som rådde före kriget. Det är inte meningen att valet av sidversion som skyddas ska uttrycka stöd för den versionen. Man bör därför inte begära att den skyddade versionen förändras till en annan. (Se m:The Wrong Version)

Administratörer bör anstränga sig för att skilja på sina rättigheter som administratör, och sina rättigheter som användare. Administratörsrättigheterna ska användas för att tjäna Wikipedia-gemenskapen i dess helhet, och det är bra om man i möjligaste mån kan vara tydlig med att detta är vad man använder administratörsverktygen till. Därför bör man inte skrivskydda en artikel om man redan är inblandad i saken. Det kan gälla även om man redigerat bara lite, diskuterat på diskussionssidan eller med de parter som ingår i konflikten. Sunt förnuft avgör. Om man tvekar, kan det vara bättre att frågan någon annan administratör om denne vill låsa sidan alternativt lägga upp saken på Begäran om åtgärder.

Eftersom en sida inte bör lämnas skrivskyddad en längre tid, kan man med fördel sätta en tidsgräns på låsningen. Dels riskerar man inte att låsningen glöms bort, och de stridande parterna kan även uppfatta det lugnare att låsningen kommer att löpa ut utan att man måste puffa på någon administratör om saken.

I likhet med övriga administratörsfunktioner kan en annan administratör alltid ta bort ett skrivskydd, om denne bedömer att det inte finns konsensus för låsningen.

Kategorier för skrivskyddade sidor

Sidor som skrivskyddas kan förses med mallen {{skyddad}} och hamnar då i kategorin skyddade sidor. På motsvarande sätt kan sidor som halvlåses förses med mallen {{halvlåst}} för att hamna i Kategori:halvlåsta sidor.

Lista över skrivskyddade sidor

Alla skrivskyddade sidor listas automatiskt på Special:Skyddade sidor.

Skrivskyddslogg

Hur skrivskydd slås på och av återfinns i skrivskyddsloggen, Special:Log/protect. Det finns även en äldre logg, Rilpedia:Protection log. Skrivskyddsloggen för en enskild sida kan hittas dels genom sökning i den större loggen, dels via "Visa loggar för denna sida" som hittas när man klickar på historikfliken.

Flagged revisions

Systemet för skyddade sidor kan komma att ändras eller få en parallell struktur i framtiden. Detta kallas WP:Flagged revisions och innebär att alla användare kan modifiera artiklarna, men att ändringar inte kommer att gå igenom förrän en viss tid förflutit (och/eller om en administratör godkänner dem).

Personliga verktyg