Erik Berglund
Från Rilpedia
- För möbelarkitekten med samma namn, se Erik Berglund (1921). Se också Erik Berglund (programledare).
Erik "Bullen" Berglund född Karl Erik Berglund 30 juni 1887 i Stockholm död 27 april 1963, svensk skådespelare och regissör.
Berglund scendebuterade 1907 och han knöts till Albert Ranfts teatrar i Stockholm. 1913 engagerades han av Axel Engdahl för att verka vid Folkteatern i Göteborg där han kom att uppträda som revy- och kuplettsångare. Han filmdebuterade 1911 och kom med tiden att medverka i drygt 100 filmer. Han anställdes av AB Svensk Filmindustri som regissör av kortfilmer.
Vid sidan av teater och film arbetade han som matskribent, och han gav ut flera böcker om mat. Bullens pilsnerkorv är uppkallad efter honom.
Han var gift med skådespelerskan Elsa Wickman.
Berglund var aktiv katolik sedan barnsben, flitig ministrant som ung och i vuxen ålder känd för att ofta komma med stora fång röda rosor till Mariastatyn.[1]
Innehåll |
Filmografi i urval
|
|
TV produktioner i urval
- 1962 - Värmlänningarna
- 1962 - Kvartetten som sprängdes
- 1962 - Dödens arlekin
- 1961 - Utan fast bostad
- 1961 - En handelsresandes död
- 1961 - Eurydike
- 1961 - Vildanden
- 1960 - I Arlanda by
- 1960 - Slå nollan till polisen
- 1960 - Oväder
- 1959 - Det var en annan historia
- 1959 - Romeo och Julia i Östberlin
Regi
- 1932 - Jag gifta mig - aldrig
Fotnot
- ↑ Bodin Berndt: "Skådespelaren Bullen Berglunds första offentliga framträdande var som korgosse", s 11f, Arv och Minne, nr 12 år 2000