Från Rilpedia

Emilie Flygare-Carlén, född Smith 8 augusti 1807 i Strömstad, död 5 februari 1892 i Stockholm, svensk författare.

Innehåll 1 Tidigt liv 2 Författarskapet 3 Familjeförhållanden 4 Bibliografi 5 Litteratur 6 Externa länkar

Tidigt liv

Emelie var den yngsta av 14 syskon, dotter till Margareta Stiegler och handlaren och sjökaptenen Rutger Smith som på mödernet var av skotsk släkt. Barndomshemmet var ganska fint och de hade det bra ställt. Redan som 12-åring fick hon följa med sin far på fraktresor vid Bohuskusten. När hon var sjutton fick hon ta eget ansvar för en båt; de miljöer som hon skriver om i sina bohusböcker har hon själv upplevt.

Hon gifte sig 1827 med läkaren Axel Flygare, och de fick 4 barn tillsammans. Två av dessa dog som spädbarn. Familjen bodde i Sunnerbo, där maken arbetade som provinsialläkare. 1833 år dog maken och Emelie blev änka. Hon och barnen flyttade åter till hembygden. Efter en liten tid så förlovade hon sig med en jurist som hette Jakob Reinhold Dalin. Hon blev havande, men innan paret hunnit gifta sig fick Dalin kallbrand i ett ben och dog strax innan bröllopet. 1836 föddes en dotter, Rosaura, som året efter adopterades bort till Reinhold Dalins släktingar. Samma år dog Emelies dotter Mimmi.

Författarskapet

Det var efter 1836 - och därmed efter de många tragiska händelser som skett i hennes liv - som hon började skriva på allvar. Sin första roman, Valdemar Klein skrev hon på hösten 1837. Den gavs 1838 ut under pseudonymen Fru F. Hon skrev för att överleva, med det självförtroende som hennes far gett henne. I Minnen av svenskt författarliv skrev hon såhär: ”Jag hade mognat i allvarlig mening, jag hade vistats i olika provinser och kommit i beröring med många samhällsklasser. Jag hade lärt mig känna och lida med andra. Jag skulle således icke fantisera ihop min bok, jag skulle taga den ur livet.”

Hennes böcker gjorde henne snabbt populär och hon flyttade till Stockholm där hon gifte sig med Johan Gabriel Carlén. Hon skrev sju romaner på fyra år och kunde försörja sig och sin son på sitt skrivande. Hon hade god kontakt med sin bror Edvard Smith i Strömstad och det var hans idé att utge böckerna till Barndomsmiljön i Bohuslän. Hennes första skärgårdsroman blev Rosen på Tistelön som blev en braksuccé. Självbiografin Skuggspel. Tidsmålningar och ungdomsbilder kom ut 1865. En krönika om Strömstad blev hennes sista betydande verk.

Flygare-Carlén kan på grund av sina val av ämnen och miljöer samt hennes framsynthet och moraliska hållning ses som en pionjär i svensk litteratur. Hon skrev om det landskap, de verksamheter och den samhällsstämning som hon själv var förtrogen med.

Flygare-Carlén blev änka 1875 och överlevde även sina barn. Hon dog 1892, 85 år gammal. Då var hon ruinerad efter en felslagen spekulation. Hennes grav finns på Norra Begravningsplatsen i Solna.

Familjeförhållanden

Hon var mor till Edvard Flygare (1829-1852) och Rosa Carlén (1836-1883). Emilie Flygare-Carlén var gift 1827-33 med Axel Flygare (1792-1833), trolovad 1834 med Rosas far Jacob Reinhold Dalin (1800-1835) och gift 1841-75 med Johan Gabriel Carlén (1814-1875).

Emilie Flygare-Carléns farmor var Märtha Catharina Belfrage, född 1725 i Västra Tunhem, och därmed ättling till Vänersborgs första borgmästare Hans (Henrik) Belfrage (född 19 januari 1614 i Skottland, död 13 november 1688 i Naglum).

Namnet Smith härrör från Emilies farfars farfar, smeden Lars Olsson som kallades "Lars Smed", född omkring 1645 i Båleröd i Skee socken. Hans barn tog därefter släktnamnet Smitt.

Bibliografi

• Waldemar Klein (1838)
• Representanten (1839)
• Gustaf Lindorm (1839)
• Professorn och hans skyddslingar (1840)
• Fosterbröderna (1840)
• Kyrkoinvigningen i Hammarby (1841)
• Skjutsgossen (1841)
• Rosen på Tistelön (1842) (filmatiserades 1913 som På livets ödesvägar, 1915 Rosen på Tistelön, 1916 som Havsgamar och 1945 Rosen på Tistelön)
• Kamrer Lassman (1842)
• Fideikommisset (1844)
• Pål Värning: En skärgårdsynglings äventyr (1844)
• Vindskuporna (1845)
• Bruden på Omberg (1845)
• Enslingen på Johannisskäret: Kustroman (1846)
• Ett år (1846)
• En natt vid Bullarsjön (1847)
• Jungfrutornet (1848)
• En nyckfull kvinna (1848-49)
• Romanhjältinnan (1849)
• Familjen i dalen (1849)
• Ett rykte (1850)
• Förmyndaren (1851)
• Ett köpmanshus i skärgården (1860-61) (filmatiserades 1925, se vidare Ett köpmanshus i skärgården och 1973 Ett köpmanshus i skärgården)
• Stockholmsscener bakom kulisserna (1864)
• Skuggspel (1865)
• Minnen av svenskt författarliv 1840-1860 (1878)
• Efterskörd (1888)

Litteratur

• Alf Kjellén: Emilie Flygare-Carlén: en litteraturhistorisk studie, 1932
• Gustaf Smith: Emilie Flygare-Carlén: hennes liv och verk, 1958
• Monica Lauritzen: En kvinnas röst: Emilie Flygare-Carléns liv och dikt, 2007

Externa länkar

• Emilie Flygare-Carlén Sällskapet
• Romanhjeltinnan i fulltext på Litteraturbanken
• Skuggspel i fulltext
• Emilie Flygare-Carlén i Libris (auktoritetspost)